Onsdag 3 september 2014

4/2014

Tema: Europas urkatastrof. Synen på första världskrigets utbrott håller på att förändras.

Ur innehållet

I detta nummers tema diskuteras hur synen på första världskrigets utbrott håller på att förändras.

Utblick om den kaotiska utvecklingen i Ukraina.

Klassikern Ernst Robert Curtius Europäische Literatur und Lateinisches Mittelalter (1948)

Tema: För Tyskland har första världskriget blivit historia

Den tyska historieskrivningen om första världskriget har länge mer varit en projektionsyta för samtidens kontroverser än ett intresselöst sökande efter orsaker och samband. När tyska bokhandlar nu fylls av böcker i samband med 100-årsminnet av utbrottet verkar det som om kriget har tjänat ut som samtidsspegel. Yngre tyska historiker kan ifrågasätta den länge dominerande uppfattningen att Tyskland bar skulden till kriget utan att det ger upphov till en debattstorm. Läs
– Publ. i Respons 4/2014

Tema: Varför gick Storbritannien i krig?

Storbritannien var den stat som hade mest att förlora på ett krig 1914. Men man ansåg ändå att det var farligare att stå utanför än att gå med. Om tyskarna besegrade Frankrike och Ryssland skulle Storbritanniens ställning som imperium vara dödligt hotad, och om Frankrike och Ryssland segrade skulle de stå fientliga mot Storbritannien som hållit sig utanför, vilket också skulle få allvarliga konsekvenser för imperiet. Att försvara maktbalansen i Europa och det egna imperiet var intressepolitik, men folkrättsliga motiv spelade också en betydande roll. Upprördheten över den tyska kränkningen av den belgiska neutraliteten var äkta och gav krigsinträdet en moralisk legitimitet. Läs
– Publ. i Respons 4/2014

Utblick: Bara kaosteorin tycks kunna förklara utvecklingen i Ukraina

Två nya böcker försöker belysa utvecklingen i Ukraina. Karina Korostelina har samlat och organiserat de olika berättelserna om Ukraina. Läsaren blir till sist vimmelkantig av alla dessa berättelser, men ändå tycks de inte förklara protesterna på Maidan, våldet eller den ryska inblandningen. Man behöver, som den kände författaren Jurij Andruchovytj hävdar i antologin Euromaidan, lägga till ytterligare två berättelser om Ukraina, Putins och EU:s, som båda är ganska lika: de säger att Ukraina är oförmöget att klara sig självt. Men omvärlden måste sluta göra landet till ett objekt och i stället se det som ett subjekt. Läs
– Publ. i Respons 4/2014

Klassikern: Traditionen är inte en lagerlokal utan ett hus vi kan andas i

Ernst Robert Curtius arbetade i inre exil i Nazi-Tyskland under femton år på sitt verk Europäische Literatur und Lateinisches Mittelalter (1948). Han ville rädda den europeiska traditionen undan det nazistiska barbariet så att den efter kriget skulle kunna användas till att bygga upp en ny tysk identitet som inte kunde stängas in i snävt nationella ramar. Men han underströk också att vi måste betrakta traditionen som en enhet, som omfattar bra och dåligt, moraliskt och snuskigt på samma gång. Omläsningar är nödvändiga, överstrykningar mycket farliga. Läs
– Publ. i Respons 4/2014
RECENSIONER I 4/2014

FÖLJANDE

nummer

DEt ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskrifgten Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet