Föregående

2/2017

Torsdag 29 juni 2017

3/2017

Tema: 500 år sedan den protestantiska reformationen

Ur innehållet

Tema: 500 år sedan reformationen började.

Analys: Nyutkomna böcker bidrar till att nyansera bilden av Brexit och dem som röstade för det.
De som röstade för att lämna respektive stanna var på många punkter överens i sak.

Intervju: Det är viktigt att skilja mellan politisk och social tolerans. Att staten tillåter nazister att demonstrera innebär inte att jag som individ måste tolerera dem, menar James L. Gibson som forskar om politisk tolerans.

Krönika: Mer stoiker i ryggmärgen än Luther på axeln?

Jag är uppvuxen i ett djupt ateistiskt hem. Den enda gång min far enligt egen utsago läste Bibeln var när han var inkallad och hamnade i buren, och då var det för att han bara hade att välja mellan den och en soldatinstruktion. Jag har inte sett någon anledning att bryta med detta arv, låt vara att jag som vuxen studerade Bibeln frivilligt, eftersom jag insåg att man inte kunde förstå mycket av den västerländska kulturen och litteraturen annars. Det ändrade inte min kritiska inställning till kristendomen som religion, snarare tvärtom. Bibelns historier förefaller mig i flera bemärkelser föga trovärdiga. Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Tema: Luther stod på barrikaderna under känslornas reformation

Idén om att en plikttrogen moral formades under reformationen har länge präglat vår föreställningsvärld. Senaste årens internationella forskning nyanserar dock bilden genom att sätta känsloyttringar i fokus hos både Luther och det omgivande samhället. De protestantiska prästerna försökte förmedla tillförsikt och tröst genom att uppmana församlingarna att förlita sig på sin tro i stället för på sina handlingar. Men för den enskilda individen innebar detta att även ångest och tvivel blev en del av den religiösa upplevelsen. Starka känslor, både positiva och negativa, blev centrala i den tidigmoderna protestantismen. Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Tema: Svenska kyrkan stänger porten för Luther

Det lutherska arvet har i samband med 500-årsjubileet blivit ett infekterat ämne inom Svenska kyrkan. Kritiken växer mot att kyrkan alltmer övergett Luthers teologi till förmån för dagspolitiska frågor. En av kritikerna är teologen och lutherkännaren Tomas Appelqvist som menar att de politiska utspelen inte är förenliga med reformationens idéer. Appelqvist efterlyser en starkare teologisk övertygelse och anser att Svenska kyrkans nuvarande hierarkier bör avvecklas. Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Tema: Den förbjudna religionens återkomst

Reformationen påverkade inte bara människors tro och mentalitet. Det var också en fysisk förändring som direkt berörde människor, byggnader, platser, föremål och ljudbilden i Sverige. I vissa delar liknar det hela en påtvingad kulturrevolution som bidrog till att ge den svenska makten en mer monolitisk karaktär. Men spår av katolicismen bevarades ändå i det lutherska Sverige, delvis som ett slags subversiv kontinuitet från medeltiden. I dag har katolskt liv återigen blivit en del av den svenska kulturen. Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Analys/Reportage: Går det att förstå Brexit?

Nyutkomna böcker bidrar till att nyansera bilden av Brexit och dem som röstade för det. Den opinion som kom till uttryck hade grundlagts under många år och de som röstade för att lämna respektive stanna var på många punkter överens i sak. De som ville stanna önskade ett starkt reformerat EU, men sådana krav fick föga gehör i Bryssel. Remain förmådde inte utveckla en positiv argumentation för fortsatt medlemskap utan förlitade sig på skrämselpropaganda, som emellertid inte fungerade lika bra som den gjort tidigare. Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Essä: Svenskar, muslimer och mångkulturalism

Sverige värnar minoriteters rätt att behålla och utveckla sina kulturer och religioner, men är samtidigt internationellt sett extremt när det gäller den höga värderingen av sekularism, individualism och jämställdhet mellan könen. Hur ska de problem som uppstår när muslimer invandrar till Sverige lösas? Bör de anpassa sig till svenska värderingar eller är det en rättighet för medlemmar av minoriteter att välja att inte integreras? Läs
– Publ. i Respons 3/2017

Utblick: Det handlar om Europa, mer eller mindre

Juristen Dieter Grimms och statvetaren Ulrike Guérots nya böcker representerar olika läger i den tyska debatten om EU. Grimm menar att unionen saknar legitimitet och förespråkar en begränsning av EU:s befogenheter och ett återupprättande av medlemsländernas legitimitet. Försöken att omdirigera medborgarnas politiska bindning till överstatlig nivå är dömda att misslyckas. Guérot däremot ifrågasätter att idén om nationalstaten är oöverkomlig och pläderar för en europeisk republik som inte är en centraliserad superstat, utan ett gemensamt tak över autonoma regioner. Läs
– Publ. i Respons 3/2017
RECENSIONER I 3/2017
Sökresultat: 21 st

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet


aktuellt
2017-05-02
Respons 2/2017 ute nu! Korruption i Sverige. Föreställningen att Sverige har blivit alltmer korrumperat har fått stort genomslag. Men stämmer det verkligen? Läs
aktuellt
2017-02-27
Respons 1/2017 ute nu! Nationalekonomin har fått utstå en hel del kritik efter finanskrisen medan företagsekonomin klarat sig billigare undan. Tills nu. Läs