Söndag 25 september 2016

4/2016

Tema: Vilka ideal ska få blomstra vid våra universitet? Hur långt kan New Public Management drivas och är Humboldttraditionen lösningen?

Ur innehållet

Tema: Vilka ideal ska få blomstra vid våra universitet? Hur långt kan New Public Management drivas och är Humboldttraditionen lösningen?

Reportage: Pelle Snickars tar tempen på digital humaniora, ett vitalt forskningsfält som förutsätter tekniskt kunnande och dialog med programmerare.

Essä: Håkan Lindgren om grunderna för identifikation i litteraturen och diskussionen om vem som anses få skriva om vad.

Krönika: Universitetets idé i ett svåröverskådligt landskap

Sociologen Hartmut Rosa hävdar i boken Acceleration, modernitet och identitet (se Respons 3/2014) att moderniteten kännetecknas av en ständig acceleration inom teknikutveckling, social förändring och livstempo. Man skulle också kunna säga att den präglas av en ständigt ökande mängd av allting – människor, upplevelser, information. Detta hänger väl samman med accelerationen, men förtjänar att begrundas i sin egen rätt. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Tema: Humboldt­traditionen och universitetets framtid

I Tyskland diskuteras universitetets mål och mening med stor intensitet. När dagens akademiker söker svar på denna fråga vänder de sig till det förgångna, inte minst till Wilhelm von Humboldt, som för många blivit ett korrektiv till dagens marknadstänkande och krav på att forskningen skall vara nyttig. Humboldttraditionen representerar en sammanhängande och genomtänkt idé om det ideala universitetet, en autonom värld med sin egen logik och sitt eget normsystem som är skilt från ideologins, marknadens eller statsnyttans. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Tema: Konflikter och korsbefruktningar i amerikansk universitetshistoria

Väsentliga delar av den amerikanska forskningens och utbildningens framgångar ligger i idémässig inspiration från den tyska universitetsmodellen. Samtidigt har den engelska collegemodellen haft ett stort inflytande och därmed inriktningen på så kallade liberal arts, som genom breda studier av enskilda ämnen vill träna upp allmänna färdigheter som går att överföra till olika sysslor. Men tron på de generella studiernas betydelse är inte lika stark som tidigare och en osäkerhet på värdet av universitetsstudier tycks bli allt vanligare. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Tema: ”Den som inte tror på sitt ­forskningsproblem ska inte forska!”

Helga Nowotny kan kallas för den europeiska forskningens grand old lady. Hon menar bland annat att universiteten nu måste se över sin balans mellan forskning och undervisning samt att peer review-systemet är överbelastat. Hennes råd till unga forskare är att inte låta sig svepas med av kraven på publiceringar eller anpassa sig till vad som kan förväntas få genomslag. Forskare bör styras av äkta nyfikenhet. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Analys/Reportage: Digital humaniora – En lägesrapport

Digital humaniora är ett vitalt forskningsfält som förutsätter tekniskt kunnande och dialog med programmerare. Det saknas inte kritiker av digital humaniora, men ur ett metodologiskt perspektiv är utvecklingen omistlig och det är inte nödvändigt att ställa den klassiska humanioran mot den digitala. Det hävdar Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, som besökt DH-fältets största konferens för att ta tempen på ett forskningsfält i ropet. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Essä: Identitetspolisen och litteraturen

Kan en vit romanförfattare skriva om en svart romangestalt? Vissa tycker inte det, men om vi börjar reglera vem som får skriva om vad hamnar vi snart i ett läge där ingen har rätt att skriva något annat än sin egen dagbok. Att i fiktion ­försöka f­öreställa sig hur människor som är annorlunda än en själv tänker och känner är dessutom historiskt sett intimt förknippat med framväxten av universella ­mänskliga rättigheter. Läs
– Publ. i Respons 4/2016

Intervju: ”Ambitionen är att göra Handelshögskolan än mer till en plats där man kan ställa stora frågor”

Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, har varit en av nyckelpersonerna bakom ett projekt som integrerar konst och kultur i utbildningen. Han anser att vår tid kräver mer bildning än någonsin tidigare, att man bör hålla hårt på de gamla akademiska dygderna och att inriktningen på att ”mäta pinnar” är direkt skadlig. Läs
– Publ. i Respons 4/2016
RECENSIONER I 4/2016

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet