Torsdag 27 november 2014

5/2014

Tema: Generation Distraktion. Den unga generationen kan stå inför ett hårt möte med verkligheten. Dess genväg kan bli en senväg.

Ur innehållet

I detta nummers tema diskuteras dagens unga generation vilken verklighet den kan komma att ställas mot.

Utblick om böcker som behandlar Japans agerande under andra världskriget.

Klassikern Eli Heckschers Svenskt arbete och liv (1941).

Tema: Tänk om vi alla tillhör Generation Ego

I dessa två flyhänt skrivna böcker tecknas bilden av en generation för vilken ”jag” har blivit viktigare än ”vi”. En förtjänst hos böckerna är att de är reflekterande snarare än moraliserande. Man måste dock fråga sig om denna nya generation är så mycket annorlunda än de tidigare, utöver att de har tillgång till informationstekniken. Diagnosen på vår kultur som narcissistisk formulerades ju redan på 70-talet. Man kan heller inte utesluta att vi står inför startpunkten på nya kollektiva projekt där identitetsmarkörer som kön, sexualitet och etnicitet smälts samman i olika kombinationer. Läs
– Publ. i Respons 5/2014

Tema: Höga förväntningar som kommer att leda till besvikelse

Höga förhoppningar har knutits till dem som är födda efter 1980 och de har själva också hög självkänsla och förväntningar på framgång. Men när de äldsta i denna generation nu har blivit vuxna ter sig både förhoppningar och förväntningar grundlösa. En narcissistisk generation har kolliderat med ett samhälle i kris. Aldrig har gapet mellan förväntningar och realitet varit så stort som hos denna generation. Läs
– Publ. i Respons 5/2014

Utblick: Brist på tydligt maktcentrum central orsak till Japans angrepp mot USA

För den japanska ledningen framstod det kinesiska fastlandet som ett Lebensraum och man härjade urskillningslöst där. Det var emellertid först sedan Japan anfallit Pearl Harbor som kineserna fick stöd av USA. Att kineserna inte stillatigande lät sig utnyttjas av Väst framgår av att de olika grupperingarna i Kina också hade kontakter med Japan under kriget, hävdar Rana Mitter i en bok som skildrar kriget ur Kinas perspektiv. Eri Hotta tecknar i sin uppmärksammade Japan 1941 landets väg till angreppet mot USA. Hon menar att Japan i själva verket präglades av handlingsförlamning och en brist på ledarskap som mot de flestas önskan gjorde ett krig oundvikligt. Japan saknade en fastställd beslutsgång och militärens relation till regeringen var inte klart definierad. Starkt bidragande var också den japanska sedvänjan att inte säga rakt ut vad man menar. Under överläggningar visste beslutsfattare inte ens vad de närmast kollegerna stod för. Läs
– Publ. i Respons 5/2014

Klassikern: Den svenska ekonomiska historiens fader svingade sig obehindrat mellan sega strukturer och snabb förändring

Eli Heckschers (1879–1952) verk om Sveriges ekonomiska historia, Svenskt arbete och liv, kom ut 1941, när Nazi-Tyskland stod på höjden av sin makt. Född i en judisk familj hade Heckscher särskild anledning att känna oro inför utvecklingen och att fördjupa sig i den ekonomiska historien var kanske en form av inre exil. Många av de idéer som han formulerade har visserligen övergivits av forskningen, men boken är fortfarande levande genom sin spänstiga argumentation, analytiska borrande och djärva hypoteser. Inte många har kunnat framställa den svenska ekonomiska historien på ett så fantasieggande sätt. Läs
– Publ. i Respons 5/2014

Debatt: Verksamheten inom Nordiskt sommaruniversitet (NSU) hotas av krav på att den ska bli enkel att mäta och utvärdera

NSU har varit en av få forsknings- och utbildningsinstitutioner som inte påverkats av utvärderingstänkande och måluppfyllelse. Det kollegiala självstyret har lämnats intakt och stora delar av arbetet utförs på frivillig basis. Just när allt fler börjar ställa sig skeptiska till utvärderingstänkandet hinner det ifatt NSU. Det kan bli förödande för verksamheten, som bland annat kan förlora sin roll som plantskola för unga, oetablerade forskare. Läs
– Publ. i Respons 5/2014
RECENSIONER I 5/2014

FÖLJANDE

nummer

DEt ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskrifgten Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet