Lördag 10 december 2016

5/2016

Tema: Respons tecknar bakgrunden till dagens populism och frågar hur den ska bemötas

Ur innehållet

Tema: Respons tecknar bakgrunden till dagens populism och frågar hur den ska bemötas.

Intervju: Johannes Heuman har talat med den franska sociologen Dominique Schnapper om sammanhållningens förutsättningar i det mångkulturella samhället.

Debatt: Barbro Wallgren Hemlin om att publiceringshets hotar humanioras kvalitet.

Krönika: The Times They Are a-Changin’

Populism används flitigt i debatten, ofta som skällsord, men vad menar man egentligen med begreppet och är det alltid något självklart negativt? I vår temasektion går statsvetaren Sverker Gustavsson igenom försök i aktuell internationell forskning att precisera begreppet. All folklig vrede är inte populism och en del av de egenskaper vi förknippar med populister finns även hos andra politiker. Gustavsson landar slutligen i den tyske statsvetaren Jan-Werner Müllers avgränsning: populister är de som inte betraktar opposition som legitim och som förkastar strävan att jämka och balansera olika intressen. Läs
– Publ. i Respons 5/2016

Tema: Populismens utbrott beror på nyliberalismens djupverkan

Det har gjorts en rad försök att ge begreppet populism en mer precis innebörd. Negativ inställning till maktdelning och legitim opposition är de kriterier som mest fruktbart avgränsar populism från icke-populism. Att populismen i dag är på stark frammarsch beror ytterst på nyliberalismens fyrtioåriga hegemoni som minskat tilltron till vad som går att uppnå med kollektivt handlande. För att bemöta populismen måste man återupprätta tron på att det är möjligt att genom demokratisk bearbetning moderera kapitalismen. Läs
– Publ. i Respons 5/2016

Tema: ”Demokratin måste bli mer upprorisk mot makthavare”

I det nya medielandskapet har demokratin blivit alltmer av en publiksport där motsatta lag drabbar samman. Den verkliga makten flyttas över till teknokrater och demagoger. Sofia Näsström, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har träffat den italienska statsvetaren Nadia Urbinati, som i sin senaste bok granskat demokratins så kallade vänner. Populistiska rörelser utger sig för att representera ”folket”, men omintetgör i själva verket demokratins innebörd, menar Urbinati. Läs
– Publ. i Respons 5/2016

Tema: Politiker måste vara lyhörda – annars breder populismen ut sig

Det hävdas ofta att dagens populism är en konsekvens av ett tilltagande politikerförakt som resulterat i en förtroendekris. Men denna analys stämmer inte överens med systematiska mätningar. Det krävs att politiska representanter är lyhörda inför medborgarnas uppfattningar, för om de misslyckas – som i flyktingfrågan – vet populister att utnyttja den inneboende spänningen i relationen mellan medborgare och deras valda representanter. Läs
– Publ. i Respons 5/2016

Essä: Slutet på den liberala epoken 1989–2015

Många hävdade att murens fall 1989 innebar historiens slut. I dag finns det tvärtom anledning att betrakta perioden 1989–2015 som en avslutad epok. Både inom nationerna och på den internationella arenan stärker de antiliberala krafterna sina ställningar. Vi bedrar oss när vi talar om en kris för demokratin. En kris är något övergående, men den försvagning av det öppna samhället som vi nu bevittnar är en mer djupgående utveckling. Läs
– Publ. i Respons 5/2016
RECENSIONER I 5/2016

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet