Föregående

3/2017

Tisdag 26 september 2017

4/2017

Tema: Kampen om själarna – Jihadistisk propaganda och dess motkrafter

Ur innehållet

Tema: Med modern teknik och digitala verktyg når grupper som al‑Qaida och Islamiska staten kunnat ut till potentiella anhängare och sympatisörer runt om i världen. Islamiska staten befinner sig nu i ett skede när man måste förlita sig på löst sammanhållna nätverks attacker för att hålla idén om kalifatet levande. Hur bör denna propaganda bemötas?

Analys: Kan det nya forskningsfältet om humanioras historia bidra till att stärka humanioras ställning?

Utblick: Två aktuella böcker pekar ut nya vägar för forskningen om människans historia. Ändå är det svårt att tänka sig två böcker på samma tema som är mer olika.

Krönika: Vem är brandvägg och vem underblåser?

När det territorium som Islamiska staten kontrollerar krymper och ett definitivt militärt nederlag avtecknar sig, satsar den av allt att döma i stället på en decentraliserad, nätverksbaserad strategi. Då får även propagandan en annan inriktning: från att värva krigare till Mellanöstern till att iscensätta terrorattacker av det slag som i skrivande stund just ägt rum i Spanien och sannolikt även i Åbo. Det gör det, som Hans Brun påpekar i sin inledande artikel i detta nummers tema, kanske ännu viktigare att bemöta terroristpropagandan, men det är av flera skäl inte enkelt. Den sprids med hjälp av sociala medier, i stor utsträckning av ett stort antal självutnämnda aktivister, som kan skingras och omgrupperas efter behov och som är mycket svåra att blockera. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Tema: Efter militära nederlag satsar Islamiska staten på det digitala kalifatet

För den Islamiska staten har etablerandet av ett kalifat nu satts på sparlåga och man tvingas övergå från en toppstyrd organisation till en som är decentraliserad och nätverksbaserad, men som ändå genom attacker förmår göra jihadismen relevant tills ett nytt tillfälle att skapa ett kalifat infinner sig. För att aktivera jihadister i en sådan struktur blir propagandan av stor betydelse och det gör det om möjligt ännu viktigare för omvärlden att försöka bemöta och neutralisera den. Annars kommer jihadismen att fortsätta att utvecklas och spridas. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Tema: Kulturen som banar vägen för väpnad jihad

Konst, musik och känslor är viktiga inslag i den våldsbejakande islamismens vardag. Men arbetet mot terrorism underskattar ofta den kulturella och estetiska sidan av ideologin. Den norske islamistforskaren Thomas Hegghammer har trängt in i jihadisternas kulturliv. Han anser att kultur är central för vår förståelse av den våldsbejakande islamismens lockelse i Väst och att det är ett felaktigt antagande att miljöerna präglas av religiös opportunism. Detta bör också få konsekvenser för hur denna islamism ska bekämpas. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Tema: Kan konservativa salafister motverka radikalisering?

Salafismen, en starkt konservativ inriktning av islam, har utpekats som inspirationskälla till terrordåd och orsak till att muslimer ansluter sig till jihadistiska grupper. Men exempel från svenska förorter visar att det inte gäller för alla grupperingar. Sociologen Evin Ismail har undersökt salafistiska företrädare i Järva där det pågår ett aktivt arbete mot våldsbejakande islamism. Ismail hävdar att det är viktigt att skilja mellan de olika grupperingarna i Sverige. Att kunskapen om salafismen fortfarande är så liten beror på en ovilja att erkänna att den numera är en ofrånkomlig del av det svenska samhället. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Analys/Reportage: Sprickan mellan Hamas och Muslimska brödraskapet

Hamas har ofta beskrivits som Muslimska brödraskapets avdelning i de palestinska områdena. Den bilden stämmer ganska väl med hur de båda gruppernas förhållande till varandra såg ut under 1980- och 90-talet, vid tiden för Hamas bildande. Sedan dess har dock relationerna förändrats avsevärt och i dag finns inte så mycket kvar av de ursprungliga banden. Det menar Björn Brenner, forskare vid Försvarshögskolan, som studerat Hamas på nära håll under flera års tid och intervjuat dess ledare på plats i Gaza. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Analys/Reportage: Humanioras historia som ett globalt forskningsfält

Trots att humanioras villkor ständigt diskuteras har det länge saknats mer övergripande forskning om dess historia. På senare år har ett nytt forskningsfält etablerats, anfört av professorn i digital humaniora Rens Bod. Även om forskningsprogrammet väcker en del frågor finns det numera en infrastruktur som möjliggör en mer solid kunskapsbas än tidigare. Kanske kan detta bidra till att stärka humanioras ställning? Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Klassikern: Stor humanist eller patetisk kappvändare?

Marcus Tullius Cicero (106–43 f.Kr.) har utövat ett inflytande på eftervärlden som är både svårt att överskatta och överblicka. Det urval av hans brev som nu finns översatta och utgivna av Natur & Kultur syftar till att belysa hans stormiga resa mot undergången, både sin egen och den romerska republikens. Ciceros karriär präglades av oerhörda framgångar och förnedrande misslyckanden och hans främsta egenskap, den retoriska skickligheten, bidrog starkt till hans fall. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Utblick: På spaning efter vårt ursprung i grottor och laboratorier

Både Lee Bergers Almost Human och Eugene Harris Ancestors in Our Genome behandlar människans utveckling, men det är svårt att tänka sig två böcker på samma tema som är mer olika. Bergers bok är personlig och betonar äventyret i att söka efter fossil av människans förfäder. Harris bok är en mer traditionell populärvetenskaplig exposé som tar oss från hur DNA är uppbyggt till studier av hur fossilt DNA avslöjar neandertalarnas bidrag till vårt genetiska arv. Båda böckerna pekar ut nya vägar för forskningen. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Analys/Reportage: Ett pionjärverk på god väg: Svenskt översättarlexikon 10 år

Svenskt översättarlexikon når i höst ett viktigt mål: att rita upp en karta över ett tidigare okänt fält, de svenska översättarnas historia. Incitamentet kom från översättarseminariet vid Södertörns högskola, där cirka 200 studerande fick en unik praktisk utbildning under åren 1998–2012. Seminariet är nedlagt men har återuppstått vid Akademin Valand i Göteborg. Även lexikonet kommer att fortsätta som stimulans för forskning om den mycket omfattande litteratur som är översatt till svenska. Läs
– Publ. i Respons 4/2017

Recension: Världens största folk utan en egen stat

Ingmar Karlsson visar den mångfald och komplexitet som präglat kurdernas historia och hans bok är på flera sätt en redogörelse för en lång maktkamp mellan olika ledare och grupperingar. Han menar att det inte finns realistiska förutsättningar för upprättandet av ett Storkurdistan som kan förena alla kurder. Det finns luckor i denna lättlästa framställning, men som helhet är den en balanserad introduktion till ämnet. Läs
– Publ. i Respons 4/2017
RECENSIONER I 4/2017
Sökresultat: 20 st

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet

aktuellt
2017-08-31
Respons 4/2017 ute nu! Tema: Kampen om själarna – Jihadistisk propaganda och dess motkrafter. Läs
aktuellt
2017-06-29
Respons 3/2017 ute nu! Tema: 500 år sedan reformationen började. Läs