Föregående

nummer

Torsdag 19 oktober 2017

AKTUELLT

(Här publiceras löpande aktualitetsmaterial som inte ingår i den tryckta tidskriften.)
aktuellt
2014-04-02
Ny tankesmedja ska visa de humanistiska disciplinernas nödvändighet

Häromveckan rapporterade forskare att man kan ha funnit spåren – ett eko, som det vackert beskrevs – av universums uppkomst. De flesta undrade nog hur det var möjligt: hur kan vetenskapen veta sådant? Men lika många delade säkert fascinationen av att sättas i kontakt med något avlägset och storslaget. Kanske går det inte att säga exakt vad som kom till uttryck. Men utan tvekan handlar det om meningen med saker och ting, om tid och rum, om berättelser, historia och identitet.

Det märkliga ekot upptäcktes av skarpsynta astronomer. Men vad gör vi med de komplexa frågor om mening och betydelse som virvlar upp? Kommer ekot att ha konsekvenser för andra berättelser om ursprung? Kan de nya insikterna relateras till historien? Hur påverkas upplevelsen av att vara människa i Sverige, Europa, världen? Frågorna finns där och laddar upptäckten. Men alltför sällan tycks de tilldelas någon betydelse i den pågående debatten om samhälle, tillväxt och hållbar utveckling. Det är som om ett skikt – ett väsentligt skikt – av tillvaron skalas bort.

Frågor som dessa utgör dock fokus för en praktik, ett sätt att se och tänka och handla, som det finns skäl att lyfta fram idag. Denna praktik går under beteckningen humaniora, den står för en prövande reflektion över människans uttryck och relationer till sin omvärld och kan erbjuda avgörande perspektiv på vår sam- och framtid. Att samhället idag – teknologiskt, socialt, geopolitiskt och miljömässigt – befinner sig i radikal omvandling är lätt att se. Att dessa omvandlingar ständigt pågått genom historien är en humanistisk insikt. Och för att förstå och hantera denna omvandling, dessa oroande och berikande kristillstånd, måste den humanistiska dimensionen av tillvaron lyftas fram.

Detta är den främsta anledningen till bildandet av den nya tankesmedjan Humtank. Humtank har tillkommit på initiativ av dekanerna från tolv humanistiska fakulteter vid svenska lärosäten och ska initialt verka under tre år. Syftet är att bygga en bro mellan akademi och offentlighet och visa på de humanistiska disciplinernas nödvändighet för samhällsutvecklingen. För att på ett konstruktivt sätt göra detta ska Humtank bland annat:

– bidra med kritiska och konstruktiva inlägg i samhällsdebatten
ta fram rapporter och granska offentliga skrivelser
belysa företeelser inom samhälle och kultur ur ett humanistiskt perspektiv
skapa opinion för att främja värdet av humanistisk kunskap och kompetens såväl inom som utanför akademin
synliggöra den humanistiska kompetens som idag genomsyrar språkbruk, kultur- och samhällsliv

Humtank vill med dessa strategiska punkter flytta fram humanioras position i offentligheten, och det utifrån premissen att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. En följd av en sådan premiss är att kontraktet mellan universitet och omgivande samhälle måste omförhandlas och stärkas, samt att universitetens lagstadgade skyldighet att synliggöra sin verksamhet (den ”tredje uppgiften”, vid sidan av forskning och utbildning) måste uppvärderas.

Att förstå och diskutera bilden av människan i hennes olika roller och relationer är nödvändigt för att på ett produktivt sätt anta dagens utmaningar inom till exempel miljö, medicin, digitalisering, utbildning och integration/migration. Humtank kommer här att verka på bred front i syftet att påverka forskningspolitiken och fördelningen av universitetets resurser, delta i samhällsdebatten och inte minst arbeta för att humanioras rika kunskapsbank delas med en bredare allmänhet.

Begreppet humaniora indikerar ett synsätt, en uppsättning linser genom vilka vi kan betrakta tillvarons alla aspekter – humaniora utgör därmed en rik, och i många stycken outnyttjad, resurs i det offentliga samtalet.  Termen betecknar dessutom ett akademiskt forskningsfält, där frågor om språk och filosofi, historia och kultur utgör hörnstenar. Det som förenar såväl synsätt som akademisk praktik är utforskandet av kulturellt meningsskapande och av skärningspunkterna mellan individ och samhälle, mellan historia och nutid.

Ekot från rymden tycks bekräfta teorierna om universums spridning. Detta eko lämnar oss ingen ro, det är, för att citera Gunnar Ekelöf, likt en svallvåg, “som slår och brusar till dess allt har blivit som förut. / – Allt är ändå annorlunda”. Det är humanioras uppgift att beskriva denna annorlundahet, att i samtidens informationsflöde producera hållbar kunskap och upprätta en kritisk blick på de förändringar som äger rum, på hur de beskrivs, berättas och tolkas.

Humtank består av: Marie Cronqvist, Lunds universitet, Jesper Enbom, Umeå universitet, Fanny Forsberg Lundell, Stockholms universitet, Helen Fuchs, Högskolan i Halmstad, Jonas Harvard, Mittuniversitetet, Jonas Ingvarsson, Karlstads universitet, Lina Nyroos, Uppsala universitet, Jesper Olsson, Linköpings universitet, Anna Sofia Rossholm, Linnéuniversitetet, Josefin Rönnbäck, Luleå tekniska universitet, Andrej Slávik, Göteborgs universitet, och David Thurfjell, Södertörns högskola.

Tankesmedjan Humtank lanseras med en pressrelease på Medelhavsmuseet i Stockholm, den 3 april, 2014, kl 10–12. Kontakt: info@humtank.se


flera aktuella notiser

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet