Krönika

Dagens överflöd av valmöjligheter kräver en kultur av måttfullhet

| Respons 4/2019 | 3 min läsning

Ordet disciplin har numera en negativ klang och ses ofta som ett tvångsregemente som genomdrivits av auktoriteter, framför allt riktat mot de lägre samhällsklasserna. Den franske filosofen Michel Foucault har varit en inspirationskälla för synen på disciplin som en dressyr. Intressant nog fick han mot slutet av sitt liv syn på att disciplin också kan vara något annat.

I första delen av Sexualitetens historia menade han sig ha funnit att försöken att reglera sexualiteten (vilket inte på något enkelt sätt handlade om att tränga bort den) under 1700- och 1800-talet inte var ett försök att kontrollera underklassen. Regleringen var framför allt ett utslag av borgarklassens strävan att befästa sin ställning. När Foucault sedan i följande delar backade till det antika Greklands och Roms inställning till sexualiteten blev fenomenet med självpåtagen disciplin ännu tydligare. Trots att man inte före kristendomen hade en negativ syn på sexuell njutning i sig, uppstod det en rörelse för kontroll av kropp och psyke som del i en strävan att finna en frihet både inför egna begär och omvärldens oförutsägbarhet. Disciplin var något som eliter ålade sig själva och det handlade inte om att stifta lagar för andra, utan att formulera föreskrifter för sig själv; målsättningen var inte askes utan måttfullhet.

Men noga besett röjer den böjda mobilnacken också den en form av underkastelse – under tekniken och våra egna impulser.

Vad kan dessa rörelser i antiken säga oss i dag? En hel del, tror jag, eftersom nästan alla i Väst lever i ett överflöd som på många sätt överträffar de antika eliternas. Liksom de behöver vi lära oss måttfullhet. Överflödet i dag handlar förstås om sådant som mat och dryck, men också allt det som genom teknikens utveckling kan reta sinnen och tankar. Vi tar gärna lätt på den gamla insikten att man kan förslavas både av omvärlden och av sina egna begär och impulser, och att frihet och självdisciplin därför hör ihop. En böjd nacke har traditionellt varit tecken på underkastelse. Numera är den framför allt förknippad med mobilanvändning och att människor utnyttjar sin valfrihet. Men noga besett röjer den böjda mobilnacken också den en form av underkastelse – under tekniken och våra egna impulser.

Överflödet i dag gäller också möjliga relationer. Dejtingappar och andra digitala plattformar ställer oss inför ett enormt utbud av potentiella partners och innebörden av detta diskuteras i detta nummers temasektion. Det stora urvalet och själva sökprocessen påverkar kanske vår syn både på andra och oss själva. Vi frestas att tro att den perfekta matchningen finns bara ett fingersvep bort, vilket kan påverka vår förmåga att stanna kvar i och utveckla ett förhållande. Disciplin skulle väl här kunna innebära att inte låta möjligheterna påverka förväntningarna alltför mycket och vara beredd att inte bara leva med begränsningar, utan också se dem som nödvändiga för en stabil identitet. Att ta relationsmässiga initiativ betyder då inte att svepa vidare utan att undersöka potentialen i det man redan har och vara öppen för att förnyelse kanske finns i att stanna kvar.

Publ. i Respons 4/2019 649
TEMA | Love Me Tinder

Kay Glans

Kay Glans är chefredaktör för Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  3. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...