Utblick

Drömmen om en opolitisk politik

| Respons 4/2015 | Låst artikel | 14 min läsning

Jan Eckels imponerande verk Die Ambivalenz des Gutens är en skattkammare för den som är intresserad av hur den internationella människorättspolitiken har utvecklats under 1900-talet. Det var först på 70-talet som mänskliga rättigheter på allvar blev ett fält inom internationell politik och framstod då som en möjlighet att bedriva politik bortom höger och vänster. Barbara Keys visar i Reclaiming American Virtue vilket kyligt mottagande FN:s allmänna förklaring fick i amerikansk politik på 50-talet och hur frånvarande mänskliga rättigheter var i debatten fram till mitten av 70-talet. Om mänskliga rättigheter till en början framstod som en flyktväg från de etablerade ideologiska lägren är det i dag en fråga som väcker skarpa ideologiska motsättningar.

Under de senaste fem åren har den historievetenskapliga forskningen om mänskliga rättigheter tagit ett sjumilakliv. 2010 gav Harvard University Press ut Samuel Moyns omdiskuterade bok The Last Utopia – Human Rights in History. Moyn, som i grund och botten är idéhistoriker och specialist på modern fransk politisk filosofi, riktade där svidande kritik mot i stort sett alla tidigare försök att skriva om mänskliga rättigheter och historia. I synnerhet vände han sig mot de standardverk på området som utkommit runt millennieskiftet, däribland Micheline Ishays The History of Human Rights, Paul Gordon Laurens The Evolution of International Human Rights och Lynn Hunts Inventing Human Rights. Det grundläggande problem som förenade dessa studier var enligt Moyn att de närmade sig idén om mänskliga rättigheter på samma sätt som kyrkohistoriker länge såg på kristendomen – som en naturlig slutstation för mänsklighetens moraliska utveckling. Från den utgångspunkten blir arbetet med att skriva de mänskliga rättigheternas historia till en jakt på skeenden och rörelser i det förflutna som pekar fram mot vår egen tid. Hammurabis lagar, Magna Carta och rättighetsdeklarationerna från 1700-talets revolutioner slits loss ur sina historiska sammanhang och omtolkas som föregångare till det internationella regelverk som tog form under den andra halvan av 1900-talet.


Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  3. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...