Klassikern

En Humboldt för efterkrigsvärlden

| Respons 6/2013 | Låst artikel | 17 min läsning

I Tyskland finns en lång tradition av att diskutera universitetets idé och landets omskakande historia har gett ytterligare bränsle till detta. För femtio år sedan kom ett av de mest sammansatta och fascinerande verken i denna genre ut, Helmut Schelskys Einsamkeit und Freihet – Idee und Gestalt der deutschen Universität und ihrer Reformen. Boken har spelat en viktig roll i diskussionen om tyska universitetet det senaste halvseklet, men få tycks ha tillägnat sig den på allvar.

Den akademiska människan är en skrivande och i bästa fall reflekterande varelse. När hennes naturliga livsvärld skälver och byter skepnad, ­reagerar hon med texter. De kan forma sig till nyktra analyser av en ny verklighet eller lidelsefulla försvarstal för ideal som är ställda under hot. Inte sällan rymmer de mer eller mindre realistiska bud om en annan ordning.

Publ. i Respons 6/2013 544
TEMA | Den uppfinningsrika staten

Johan Östling

Johan Östling är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. I Respons skriver han ofta om universitetets och vetenskapens villkor, men också gärna om biografier och tyska ämnen.

Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...