Analys/Reportage

Försvagning av kollegialt styre

| Respons 3/2014 | Låst artikel | 7 min läsning

Autonomireformen har inneburit att universitetsledningar nu kan besluta om sådant som lärare tidigare gemensamt beslutade om.

I januari 2011 genomförde alliansregeringen en rad lagändringar som lanserades under namnet autonomireformen. Regeringen presenterade i sin proposition två avgörande motiv för reformen vars syfte var att öka den institutionella friheten för svenska lärosäten. Ökad frihet sågs till att börja med som avgörande för att lärosätena ska kunna vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen bedömde också att Sveriges möjligheter att bedriva utbildning och forskning av kvalitet i världsklass krävde en ökad institutionell frihet. Drygt tre år senare står det klart att autonomireformen, tvärtemot regeringens uttalade syfte, har medfört förändringar som utgör ett hot både mot lärosätenas uppgift att vara en kritiskt reflekterande samhällskraft och deras möjligheter att bedriva forskning och utbildning av kvalitet i världsklass.


Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  5. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...