Essä

Globaliseringens spänningar pockar på urladdning

| Respons 1/2013 | Låst artikel | 16 min läsning

Globalisering är inget nytt för vår tid även om den är mer omfattande i dag. Man kan urskilja två tidigare globaliseringsvågor, en vid 1700-talets slut och en från 1800-talets senare hälft fram till första världskriget. Båda dessa perioder avlöstes av krig och avglobalisering. En sak som de har gemensam med vår tid är att tillväxten ökade men att den fördelades ojämnt och att detta gav upphov till starka spänningar. En lärdom man kan dra är att omvandlingar av detta slag alltid får stora politiska följdverkningar och att de skakar om den geopolitiska ordningen.

Globaliseringen är inte någonting helt nytt under solen. Dagens ökade handel och marknadsutvidgning bör ses mot bakgrund av tidigare liknande processer. Om globalisering i ekonomisk mening åtminstone delvis kan definieras i termer av stegrad handel i förhållande till nationalprodukten (BNP), ser vi att sådana perioder inträffat tidigare i historien. Även om det ofta är svårt att hitta tillförlitliga data för handel och BNP före mitten av 1800-talet, kan man ändå identifiera tre vågor sedan mitten av 1700-talet; det sena 1700-talet, perioden efter 1850 fram till första världskriget och den nuvarande vågen av globalisering som inleddes under 1960-talet. De tidigare avancemangen i internationell aktivitet avbröts av perioder då handel och kapital flödade i mera begränsad skala. I båda dessa fall hängde detta samman med kris- och krigsperioder: i det förra fallet Napoleonkrigen, i det andra effekterna av det första och andra världskriget med en mellanliggande period av ekonomisk kris. Båda gångerna utlöste krig och nationalism protektionism och ekonomisk kris. 1820- och 30-talets Europa var åtminstone ekonomiskt lika krisdrabbat som 1930-talets. Årtiondena efter Waterloo kännetecknades av finanskriser i de ledande västeuropeiska länderna och en mycket hög arbetslöshet till exempel i Storbritannien, som var den ledande industrinationen.


Lars Magnusson

Lars Magnusson är professor i Ekonomisk historia vid Uppsala universitet och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien. Han är mest känd för sin Sveriges ekonomiska historia (1996, senaste upplaga 2016) samt internationellt för sina verk om merkantilismens teori och praktik, senast The Political Economy of Mercantilism (2015). Han har även skrivit böcker och artiklar brett om svensk och internationell ekonomisk historia. En skildring av de senaste årens ekonomiska doktriner och ekonomisk publik finns också i A Brief History of Political Economy – Tales of Marx, Keynes and Hayek (2016). Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  3. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...