Krönika

Har vi varit naiva som inte sett Kina komma?

| Respons 3/2020 | 2 min läsning

Åren innan vi startade Respons arbetade jag för en tankesmedja, bland annat med temat ”auktoritär kapitalism”. Frågeställningen var om länder – läs Kina – måste demokratiseras för att deras ekonomier ska bli avancerade, som många länge antog. Tron på demokratins överlägsenhet även i ekonomiskt hänseende byggde främst på sovjetkommunismens kollaps, som klart visade att ett av alternativen till den liberala demokratin inte var livskraftigt. Men historien ger inget sådant facit när det gäller kombinationer av marknadsekonomi och stark statlig styrning. Tredje riket till exempel saknade alls inte förmåga till teknisk innovation och det förlorade inte kriget för att det var ineffektivt, utan framför allt för att Tyskland var ett för litet land för att kämpa om världsherraväldet, som den israeliske historikern Azar Gat påpekat. Uppfattningen att staten saknar förmåga att pick winners, blundar för i vilken utsträckning den kan lyckas med just det. Som bland annat Mariana Mazzucato visat i The Entrepreneurial State (se Respons 6/2013) är det statliga satsningar, i synnerhet inom försvarsforskningen, som ligger till grund för den digitala revolutionen.

Snarare än att närma sig Väst representerade Kina en alternativ modernitet, som i stigande utsträckning skulle projicera sina idéer på övriga världen.

När jag i dag tittar i den dokumentation som tankesmedjan gjorde från ett rundabordssamtal i Paris 2008, An Edited Transcript from a Round-Table Conference on Authoritarian Capitalism, slås jag av att mycket om Kinas utveckling och relation till omvärlden var skönjbart redan då. Snarare än att närma sig Väst representerade Kina en alternativ modernitet, som i stigande utsträckning skulle projicera sina idéer på övriga världen. Det blir allt lättare eftersom andra globala aktörer försvagas. Sedan 2008 har USA blivit alltmer isolationistiskt och det splittrade EU ser sannerligen inte ut att kunna utgöra en motvikt till Kina.

Har vi varit naiva som inte sett det komma: att vi i dagens och framtidens Kina står inför en alternativ modernitet, som kommer att kräva att vi alltmer anpassar oss till dess intressen? Om det är naivitet bygger den på en kombination av självgodhet och extrem självkritik. Väst har dominerat världen så länge att det för de flesta är svårt att föreställa sig att det verkligen skulle kunna vara annorlunda. Ett ensidigt fokus på de negativa dragen i den västliga civilisationen har resulterat i att den har tillskrivits ett monopol på förtryck. Om vi ändå ser sådant på andra håll, betraktas det oftast som reaktioner på Västs agerande. Kanske kommer Kina att väcka oss ur denna – faktiskt eurocentriska – slummer.

Om det är naivitet bygger den på en kombination av självgodhet och extrem självkritik.

Pandemin har påmint oss om att vi fortfarande lever under villkor som är besläktade med dem som människor levt under tidigare. Smittsamma sjukdomar har gång på gång vält riken och samhällen över ända. Men historien är också en berättelse om civilisationers uppgång och fall, varefter de ersätts av nya dominerande makter. Kan vi vara säkra på att något sådant inte kommer att hända oss i Väst? Frågan om hur Kinas växande inflytande ska bemötas kommer att vara en av de viktigaste framöver.

Publ. i Respons 3/2020 679
TEMA | Kinas inflytande i Väst
Relaterat
Tema

Den Kinesiska regimen vill påverka yttrandefriheten i Väst

Den kinesiska regimen har inte tvekat att öppna plånboken för att ta sig in på utländska skolor och universitet och genom denna verksamhet försöka styra vad som sägs i för...


Kay Glans

Kay Glans är chefredaktör för Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  4. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...