Klassikern

Krigen för att återupprätta det romerska rikets storhet

| Respons 2/2020 | Låst artikel | 10 min läsning

Prokopios skrev mot mitten av 500-talet historien om de krig som det östromerska riket under kejsar Justinianus utkämpade för att återerövra mark som förlorats till barbarerna. Kriget på östfronten mot perserna böljade fram och tillbaka under första delen av 500-talet och Prokopios uppehåller sig inte minst vid krigslister och finter på slagfältet. Krigsskildringarna interfolieras med utvikningar, bland dem en skildring av den pest som drabbade Konstantinopel år 542.

(image)

Historieskrivningen har sin egen historia. När legender och sagor ersätts med en systematisk framställning om vad som verkligen har ägt rum i förfluten tid, skiftar berättarsituationen från fabulerande till redovisning av händelser som historieförfattaren har hört talats om, undersökt eller själv deltagit i. Detta är skillnaden mellan Homeros och Herodotos – den förre byggde kanske sin skildring av det trojanska kriget på en historisk händelse, men han transformerade om den i sin episka diktning; den senare, också kallad ”historieskrivningens fader”, skildrade i verket Historia, bland mycket annat, grekernas krig mot Persien under första tredjedel av 400-talet f.Kr. I avsaknad av skriftliga dokument fick Herodotos förlita sig på muntligen införskaffad kunskap. Vid sidan av politiska och militära spörsmål utmärks Historia av fantasieggande och spännande geografiska och etnologiska iakttagelser. Helt andra kvaliteter kännetecknar Thukydides, den främste klassiske grekiske historieskrivaren, som tog på sig uppgiften att skildra kraftmätningen mellan Athen och Sparta under andra hälften av 400-talet f.Kr., en konflikt till vilken han var ett samtidsvittne. Thukydides studerade noggrant och sanningssökande inte bara händelseförlopp, utan även de djupare orsakerna till kriget. Han erbjuder en betydligt mer intellektuellt tillfredsställande läsning än Herodotos, men är mindre underhållande än denne. Bland senare historiker i antik tid märks Xenofon, Plutarchos, Polybios, Sallustius och Tacitus.

Publ. i Respons 2/2020 675
TEMA | Lurande hot mot kunskapsspridning

Hans-Roland Johnsson

Hans-Roland Johnsson är fil. dr i franska och fil. mag i grekiska.

Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  4. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...