Essä

När boken hotade föreläsningen

| Respons 6/2013 | Låst artikel | 12 min läsning

Dagens diskussioner kring universitetet och kurser på internet påminner om den diskussion som förekom i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Då hotade den snabbt expanderande bokmarknaden föreläsningen – varför sitta och lyssna på (och betala avgifter för) något som man kunde läsa i en bok? Det moderna forskningsuniversitetet föddes som en reaktion på detta hot. Kanske kan vi i dag lära oss något av hur man för 200 år sedan diskuterade universitetets framtid.

Politiker och akademiker har länge diskuterat universitetens roll i det nya IT-samhället. I en tid då lärare och studenter kan kommunicera med varandra via internet, och då litteratur som förut förvarades i stora universitetsbibliotek kan laddas ned direkt från Google, har man tvingats fråga sig om det fortfarande är nödvändigt eller ens rimligt att bedriva akademisk undervisning på tidigare vedertagna sätt. Den franske filosofen Jean-François Lyotard förutsåg redan för snart 35 år sedan att studenter en dag skulle vara hänvisade till elektroniska ”minnesdatabanker” och ”intelligenta maskiner” i stället för till lärare av kött och blod. Liknande profetior har framförts många gånger sedan dess. De senaste åren har diskussionen framför allt kretsat kring fenomenet Massive Open Online Courses (MOOC): nätbaserade kurser, med förinspelade föreläsningar, som ibland samlar inte bara tusentals utan hundratusentals studenter över hela världen.

Publ. i Respons 6/2013 544
TEMA | Den uppfinningsrika staten

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  4. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...