Intervju

När staten försvagas växer det postmoderna klansamhället

| Respons 1/2019 | 14 min läsning

En vanlig föreställning bland liberaler är att den individuella friheten blomstrar där staten är frånvarande. Men i stället finns det risk för att klansamhällets strukturer breder ut sig. Det menar den amerikanske rättshistorikern Mark S. Weiner som studerar ambulanssjukvård i svenska förorter. Svenskar måste förstå att kulturella skillnader på gruppnivå påverkar integrationen, synliggöra den nationella identiteten och bejaka det kulturella minnet av äldre tiders klanstyre, menar Weiner.

Mark Weiner. Foto: Stephanie Weiner.

Det är inte ovanligt att vår tids själviska individualism och frihet framställs som ett socialt och kulturellt hot mot det liberala samhället. Redan liberalen Alexis de Tocqueville iakttog under 1830-talet hur den skenande individualismen skapade en amerikansk tomhet och ensamhet, medan Karl Marx på ett liknande sätt uppmärksammade hur de gamla sociala banden i den nya tidens liberala tidevarv upplösts i ”den egoistiska beräkningens iskalla vatten”. Men ur ett politiskt och rättsligt perspektiv är det största hotet i dag kanske snarare motsatsen. Det menar i alla fall Mark S. Weiner i sin bok Klanvälde – Från stamsamhälle till rättsstat (2015). Ett av Weiners huvudargument är att statens försvagade makt och legitimitet i den liberala demokratin inte i första hand ger upphov till mer individualism och själviska aspirationer. I stället uppträder nya gemenskaper, ibland med klanliknande strukturer, i tomrummet efter den minskade staten. På detta sätt krymper den individuella friheten i utbyte mot nya gruppers intressen och behov.

Mark S. Weiner är professor vid Rutgers University i New Jersey i USA med inriktning mot rättshistoria. Han innehar detta år Fulbrights gästprofessur vid Svenska institutet för nordamerikastudier i Uppsala och studerar hur svensk ambulanssjukvård påverkas av kulturkrockar i det mångkulturella samhället. Forskningen bygger vidare på den ovannämnda prisbelönta boken om spänningar mellan klanstyret och den liberala demokratin. Weiner har både intervjuat ambulanspersonal och följt med på utryckningar i svenska förorter. Med utgångspunkt i sitt intresse för klanproblematiken undersöker Weiner också olika aspekter av det mångkulturella samhället och integration i allmänhet.

Boken Klanvälde är delvis en uppgörelse med den liberala strömning som på olika sätt vill nedmontera staten i den individuella frihetens namn. Det kan därför tyckas förvånande att Weiners svenska plattformar utanför akademin framför allt är Timbro och Axess. Dessa miljöer är ju annars inte direkt kända för att värna om statliga institutioner och intressen. Weiner är visserligen inte någon vänstertänkare i svensk bemärkelse som förespråkar en socialistisk stat – han har samarbetat med det demokratiska partiet i USA. Att det är den svenska högerns arenor som ger Weiner ett välförtjänt utrymme i svensk debatt säger något om låsningarna i frågor som rör integration. Medan sysselsättning framförts som en universallösning i integrationsfrågor från alla politiska fraktioner har den svenska vänstern generellt sett haft svårare att diskutera den kulturella sidan av att leva tillsammans.

Att det är den svenska högerns arenor som ger Weiner ett välförtjänt utrymme i svensk debatt säger något om låsningarna i frågor som rör integration.

Samtidigt tycks dessa låsningar framför allt tillhöra den akademiska och kulturella sfären. Inom offentlig sjukvård, skola, polis och andra myndigheter har den praktiska verksamheten identifierat en rad konfliktområden och vägar framåt. Det är också Weiners erfarenhet efter sina möten med svensk ambulanspersonal. Grundläggande för dem som har klanen som organisationsform är att kollektivet står över individen och att klanens heder och skam spelar en central form för det sociala livet, vilket dessa institutioner måste hantera. Rättskipning, som Weiner särskilt intresserar sig för, är följaktligen underordnad familjers och släkters gemensamma intressen. Utöver dessa grundläggande element kan klanbaserade samhällen uppträda i de mest olikartade former och Weiner använder en ganska bred definition när han skildrar samhällen i till exempel Indien, Pakistan, Afghanistan och det medeltida Island.

I fjol publicerade Timbro den uppmärksammade boken Klanen, med Per Brinkemo och Johan Lundberg som redaktörer, där även Weiner bidrog (se recension av Johan P. Larsson i Respons 6/2018). Antologin satte fokus på ett förbisett forskningsfält i Sverige som fortfarande saknar studier av mer empirisk karaktär. Respons träffade Mark S. Weiner på hans kontor i Uppsala för ett samtal om hans forskning och de problem som Sverige står inför.

Respons: Utifrån dina erfarenheter av fältarbete med svensk ambulanspersonal, vad är de mest slående problemen relaterade till klanbaserade gemenskaper?

Mark Weiner: Svensk ambulanssjukvård är mycket avancerad, den kan nästan liknas vid mobila sjukhus, och personalen har stor kompetens att möta svåra situationer. Men mina preliminära resultat efter framför allt samtal med ambulanspersonal visar att den starka närvaron av utökade familjer ställer nya krav på arbetet. När de möter en engagerad familj på tjugo personer kräver detta ett annorlunda förhållningssätt för att bemästra känslosamma situationer där varje sekund är avgörande. Det kan dessutom underminera patientens autonomi om det finns en ledare som ska tala för patienten. Ibland kan dessa ledare visserligen tala bättre svenska, men i andra situationer är det ett problem. En annan svårighet är att smärtuttryck delvis är kulturellt kodade och det finns alltid en risk att feldiagnostisera om du inte har vanan att läsa av olika kulturella sammanhang. Slutligen skulle jag säga, men detta bygger mer på anekdotisk kunskap, så har många invandrare från klanbaserade samhällen svag tillit till myndigheter och detta kan spilla över på ambulanspersonal. Detta är något som måste studeras mer.

När de möter en engagerad familj på tjugo personer kräver detta ett annorlunda förhållningssätt för att bemästra känslosamma situationer där varje sekund är avgörande.

Respons: Vad säger dessa iakttagelser om problemet med klankulturer i stort i Sverige?

Weiner: De problem som jag har sett och de utmaningar som jag hört visar att Sverige måste hitta en bro mellan två olika sociokulturella världar. En av de stora skillnaderna mellan det moderna, rationella och byråkratiska Sverige och ett klanbaserat samhälle är att de rättfärdigar offentliga auktoriteter på två olika sätt. Du har å ena sidan en legitimitet som bygger på släktskap och utökade familjer, å andra sidan ett ledarskap som tjänar det offentliga intresset och bygger sin legitimitet på rationella och byråkratiska principer. Hur integrerar man dessa två världar? Jag tror man kan göra det och jag tror att de nya invandrarna från andra samhällen har mycket att bidra med till Sverige, men det är en utmaning.

Respons: Hur tycker du Sverige hanterar detta?

Weiner: Jag kan inte uttala mig om hur Sverige hanterar de många olika komplexa aspekterna av integrationsutmaningar, men en sak som har förvånat mig är motståndet mot att tala om kulturella skillnader mellan grupper. Det finns en rädsla för att framstå som intolerant eller till och med rasist, vilket jag tycker är absurt, eftersom kulturella skillnader är en naturlig del av ett mångkulturellt samhälle. Jag har på samma sätt förvånats över motviljan att tala om svenskhet. Vad är det svenska samhället? Vad är svensk kultur? Denna motvilja avspeglas hos kulturella institutioner som Historiska museet i Stockholm eller det fina nyöppnade Nationalmuseum. När du går därifrån undrar du vad Sverige egentligen är och om det existerar något utöver en byråkratisk distributör av välfärd. I USA har vi en mer inkluderande känsla av vad det innebär att vara amerikan som bland annat reflekteras i medborgarskapstestet.

Respons: Vilka konsekvenser kan detta få?

Weiner: Att inte erkänna kulturella skillnader mellan grupper är för mig ungefär detsamma som att förneka klimatförändringarna. Det stämmer helt enkelt inte överens med hur världen ser ut och ni kan inte heller möta de behov som många invandrare har. Jag tycker också att det är viktigt att ge invandrare något att integreras i.

Respons: Samtidigt är en annan stark tendens, särskilt i USA, att sociala problem ständigt förstås utifrån ett etniskt perspektiv. Finns det inte något sympatiskt och positivt med denna svenska individbaserade hållning när det gäller integration?

Weiner: Jag håller delvis med och tvivlar inte heller på de goda intentionerna. Men samtidigt tror jag det finns en risk för en samhällelig schizofreni. Å ena sidan har ni en väldigt stark mångkulturell policy, å andra sidan finns det ett motstånd mot att tala i multikulturella termer. Jag menar att det är möjligt att både ha ett mångkulturellt samhälle och tala om kulturella skillnader utan att sedimentera identiteter eller att överdriva den etniska dimensionen i alla möjliga frågor, vilket ofta är fallet i USA.

Respons: Hur utbredd är klanproblematiken egentligen i Sverige?

Weiner: Jag kan inte svara på det och dessvärre saknas forskning på området. Min farhåga är att det är ett stort problem och att svenska städer om tjugo år kommer att ha förorter som liknar banlieues utanför Paris. Jag hoppas därför att Brinkemos och Lundbergs antologi ska inspirera fler att undersöka detta område. Samtidigt är det svårt att bedriva forskning om detta eftersom det nästan är omöjligt att samla in statistiskt underlag som baseras på etnicitet. Men det finns ett intresse för problematiken. Jag har till exempel börjat ett samarbete med kollegor vid Högskolan i Borås och vi hoppas kunna handleda en doktorand som studerar ambulanspersonal som skickas in i identiska situationer, i fall av stroke, för att jämföra traditionella svenska kärnfamiljer med somaliska hushåll som kommer från samhällen där klanstyre är utbrett. Detta kan troligtvis genomföras i samarbete med någon somalisk förening och kan hjälpa oss att se hur kulturskillnaderna påverkar akutsjukvården. Sverige skulle kunna bli ett laboratorium för denna typ av studier i tvärkulturell vård.

Respons: Finns det inte en risk att andra frågor som är relaterade till religion eller andra aspekter av etnicitet reduceras till klan med ditt fokus?

Weiner: Ja, absolut kan man som din fråga antyder tona ned klanstyrets betydelse till förmån för andra sociala erfarenheter som relaterar till religion, nationer eller klass till exempel. Jag har inget problem med detta. Men jag intresserar mig särskilt för klanproblematiken eftersom den för många samhällen är central för hur människor strukturerar sina erfarenheter och liv.

Respons: På vilket sätt kan vår tids liberalism paradoxalt nog gynna utvecklingen av klanbaserade samhällen som du beskriver i din bok?

Weiner: Min bok är framför allt kritisk mot den mer radikala libertarianismen, men det finns tendenser av detta slag inom hela den liberala traditionen. Jag menar att det finns en felaktig syn på relationen mellan regeringsmaktens styrka och den individuella friheten. En del liberaler argumenterar för att frånvaron av en robust regeringsmakt med offentliga institutioner skapar större individuell frihet. Men om man tittar runt om i världen ser man att avsaknaden av detta i stället innebär att människor samlas under utökade familjer och andra liknande strukturer som påminner om klaner. Ur detta perspektiv bidrar en sådan liberalism inte till någon individuell frihet.

Respons: Innebär detta att Sverige bör vidmakthålla en stark stat i både socialt och rättsligt avseende för att motverka utbredningen av klanbaserade samhällen?

Weiner: Jag ser inte detta nödvändigtvis från ett svenskt perspektiv, men det är sant att jag anser det viktigt att ha en stark rättsstat med fungerande lagstiftning, administrativ kapacitet och tydlig auktoritet. Det finns naturligtvis många sätt för hur en sådan regeringsmakt skulle fungera. Jag anser dessutom att liberala samhällen för att fungera på lång sikt har något att lära av den sociala rättvisa som präglat klanbaserade samhällen och därför även behöver en välfärdspolitik som skyddar medborgare ekonomiskt. Men man behöver nödvändigtvis inte följa den svenska modellen.

Respons: Ser du en motsättning i att det i Sverige och Europa ofta är högerpartier som lyfter problem associerade med klanstyre samtidigt som de förespråkar privatiseringar och vill förminska staten?

Weiner: Jag skulle hellre kalla det en möjlig spänning. Om du reducerar statens effektivitet till den grad att den inte tillgodoser allmänna behov så kommer folk titta på andra möjligheter att tillfredsställa detta. Avreglering av staten och ifrågasättandet av dess auktoritet i individualismens namn är något som gynnar det postmoderna klansamhällets logik.

Respons: Vad menar du med detta?

Weiner: Om liberaler glömmer den historiska betydelsen av en robust regeringsmakt i både juridisk och social mening kan en rad klanliknande strukturer växa fram i form av traditionella klaner, men också företag, organisationer och grupper som till exempel samlas runt en viss etnicitet. Dessa kommer att ha höga sociala anspråk och försvara intresset för sina medlemmar utifrån perspektivet att den individuella friheten är sekundär i förhållande till gruppens behov. I statens ställe går dessa kollektiv in och gör anspråk på den makt som tidigare låg hos de offentliga institutionerna. Dessa postmoderna substitut för klanen konkurrerar om att fylla det tomrum som skapats när statens makts försvagats. Det har hänt i länder där staten upphört, men vi kan se vissa sådana tendenser i USA och på vissa ställen i Europa där en mer rasbetonad politik utvecklats inom nationerna. Resultatet blir ett fragmentariskt samhälle som växer fram ur vår historiska glömska.

Om liberaler glömmer den historiska betydelsen av en robust regeringsmakt i både juridisk och social mening kan en rad klanliknande strukturer växa fram i form av traditionella klaner, men också företag, organisationer och grupper som till exempel samlas runt en viss etnicitet.

Respons: I din bok talar du även om betydelsen av ett kulturellt minne av klanstyret i västvärlden?

Weiner: Den moderna liberala demokratins kulturella grund bör också innefatta de historiska erfarenheterna av äldre tiders rättssamhälle och sociala strukturer som byggde på klanstyre. Det är ingen slump att vi kan hitta sådana representationer i litteratur, film och musik. Medborgare måste ha en förståelse för vilka de är och på vilka grunder det moderna rättssamhället har vuxit fram. Inträdet i det liberala rättssamhället innebar också en förlust av en social gemenskap. I det klanbaserade samhället fanns positiva aspekter som svenskarna kan inspireras av, det gäller just solidaritet och gemenskap. Det kulturella minnet av klanen är i den bemärkelsen inte en regression utan erbjuder snarare en vision om gemenskap som det moderna samhället saknar. För svenskar kan det kanske till och med hjälpa till att hitta bryggor till många av de traditionella samhällen som en del av invandrarna kommer ifrån.

Respons: Vad krävs mer för att Sverige ska motverka klanväldet?

Weiner: Jag kan ge dig två mer ovanliga förslag som berör integration i allmänhet. Ni har välkomnat många flyktingar med alldeles särskild generositet. Jag skulle försöka stödja framväxandet av litteratur och konst kring frågor om integration och gemensamma mål bland både invandrare och svenskar. Kanske skulle det bidra till nya broar? Om inte annat kan det bidra till att stärka civilsamhället genom ett gemensamt kulturellt projekt. Jag tror också att medborgarskapstest skulle vara betydelsefullt i Sverige. Det amerikanska medborgarskapstestet är ganska enkelt, 91 procent klarar det på första försöket. I Sverige skulle det dessutom vara givande om medborgarskapstestet i första hand görs av svenska medborgare och få dem att reflektera över vad Sverige och svenskhet är eftersom det råder så stor osäkerhet kring detta. Utifrån det kan man formulera ett slags konstitutionell identitet som är öppen, tydlig och inkluderande. En sådan övergripande identitet skulle underlätta integrationen.

Publ. i Respons 1/2019
TEMA | Genredigering
Relaterat

Sverige inte förberett för mötet med klanen

Syftet med denna antologi är att förklara vad klanen är och vad som händer när dess medlemmar migrerar till en modern välfärdsstat. Det är en högaktuell bok som bidrar både...


Johannes Heuman

Johannes Heuman är historiker och redaktör på Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  3. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...