Debatt

När statsvetare tar sig an demokratifrågan

| 2 min läsning

I år var Karlstad Universitet, på ett mycket generöst och förtjänstfullt sätt, värd för Statsvetenskapliga förbundets årsmöte. Statsvetenskapliga förbundet är den organisation under vilken statsvetarprofessionen samlas och samtalar om sin egen verksamhet, ämnet, och sin relation till det omgivande samhället. Doktorander presenterade sina framsteg som ingav stort hopp för framtiden. Mina jämnåriga kolleger var det inte riktigt lika bra ställt med.

Temat för årets konferens var brinnande aktuellt: Demokratins utmaningar och Statsvetenskapens roll. Rubrikens relevans levandegjordes emellertid på ett sätt som knappast var planerat. Konferensens huvudtalare menade att högerpopulism och högerextremism främst bör förstås som en reaktion på att män upplever att de förlorat sin maskulinitet, vilket avslöjas genom att i förväg anlägga ett genusperspektiv, och, när så krävs, intersektionella perspektiv som kan lyfta in klassmotsättningar, ras och etnicitet. Och även Foucauldianska perspektiv. Och inslag av Chantal Mouffe. Idévärldar refererade till främst med namn på personer. På frågan om det anlagda perspektivet kunde förklara varför Sverigedemokraterna i Sverige växer snabbast bland medborgare, särskilt kvinnor, med utländsk bakgrund, kom det inget begripligt svar.

En slutsats man kunde dra av argumenten som lades fram var att om USA bombar andra länder så kanske inte demokrati är en särskilt bra idé.

I den diskussionspanel på konferenstemat som jag själv deltog i meddelade en av deltagare att det finns många mycket olika definitioner på demokrati, att Libyen under Muammar al-Gaddafi erbjöd fri bostad och gratis bussresor till alla medborgare, och att USA samarbetar, via CIA, med ISIS, och att det finns många tolkningar om vem som låg bakom Lockerbieattentatet 1988. En annan deltagare fyllde i med att det här med demokrati var problematiskt, eftersom demokrati har använts för att upprätthålla patriarkala maktstrukturer. En slutsats man kunde dra av argumenten som lades fram var att om USA bombar andra länder så kanske inte demokrati är en särskilt bra idé. Och kanske var inte demokrati heller så bra för jämställdheten eftersom män har haft och fortfarande har makt.

var befann sig alla de forskare från de miljöer i Sverige som får tiotals miljoner varje år för att forska om just demokrati? Många av dessa forskare, som är verksamma vid några av våra största universitet, medverkade under sensommaren vid den amerikanska motsvarigheten till Statsvetenskapliga förbundet, American Political Science Associations (APSA) årsmöte i San Fransisco. Men på Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Karlstad, som i år alltså fokuserade på demokratins överlevnad, lyste de med sin frånvaro.

På vägen ut från paneldebatten kunde jag inte sluta tänka på de berömda sista raderna i T.S. Eliots ”The Hollow Men”:

This is the way the world ends
This is the way the world ends
This is the way the world ends
Not with a bang but a whimper.

Relaterat
Tema

”Den som inte tror på sitt ­forskningsproblem ska inte forska!”

Helga Nowotny kan kallas för den europeiska forskningens grand old lady. Hon menar bland annat att universiteten nu måste se över sin balans mellan forskning och undervisning samt att peer...


Sten Widmalm

Sten Widmalm är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han medverkar regelbundet i svensk debatt i politik- och forskningsfrågor i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och – såklart– i Respons. För närvarande ansvarar han för två forskningsprojekt: TOLEDO-projektet som handlar om politisk tolerans och som beskrivs i den nyutkomna boken Political Tolerance in the Global South – Images from India, Pakistan and Uganda, och Persona-projektet, som handlar om krishantering i EU. Dessutom har Sten Widmalm, tillsammans med Peter Oscarsson, gjort en fotoutställning med namnet ”Images of the Global South”. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Debatt
    När statsvetare tar sig an demokratifrågan
    I år var Karlstad Universitet, på ett mycket generöst och förtjänstfullt...
  2. Essä
    It Takes an Idiot to Tango
    Tangon hade nästan dött ut när den återföddes i Paris på...
  3. Utblick
    Amerikanska forskare fördjupar bilden av Sverige
    Sociologen Carly Elizabeth Schall problematiserar den utbredda föreställningen att en fungerande...
  4. Tema | Ryska revolutionen 100 år
    Omvälvningar i synen på den ryska revolutionen
    Den ryska revolutionen tillhör den moderna historiens avgörande händelser och har...
  5. Tema | Ryska revolutionen 100 år
    Svenska banker och företag bidrog till att konsolidera bolsjevikernas diktatur
    Den amerikanske historikern Sean McMeekin lyfter i sin uppmärksammade bok The...