Debatt

Nordiskt sommaruniversitet

| Respons 4/2015 | 1 min läsning

I slutet av juli höll Nordiskt Sommaruniversitet (NSU) sitt sextiofemte, men förhoppningsvis inte sista, sommarläger i Druskininkai, Litauen, ett stenkast från gränsen mot Vitryssland. Det skedde i samarbete med European Humanities University (EHU), det vitryska universitetet som Aleksandr Lukasjenko tvingade i exil till Vilnius, och möjliggjorde att vitryska studenter och akademiker kunde utbyta idéer och erfarenheter med sina nordiska kolleger. Att dylika aktiviteter är värdefulla i ett nordiskt perspektiv torde vara givet; hur detta värde ska mätas inom ramen för den rådande utvärderingskulturen är emellertid oklart.

Svårfångad är också nyttan med ett forum där studenter, seniora forskare och en intresserad allmänhet kan mötas kring gemensamma intressen och frågeställningar, oaktat professionella och disciplinära indelningar. Blandningen av deltagare på NSU avspeglar dess historia, med rötter både i en kontinental universitetstradition och i en nordisk folkbildnings- och föreningstradition. Detta gör tyvärr att NSU får problem i takt med att standardiseringen av forskningsvärlden fortskrider. Detta illustrerades på ett olyckligt sätt genom den senaste utvärderingen av NSU:s verksamhet, där dess ”kvalitet” bedömdes som låg (se Respons 5/2014), med hänvisning till de publikationer som verksamheten resulterat i. NSU:s kvaliteter är emellertid av ett annat slag: organisationen utgör mylla för infallsvinklar som ännu inte funnit sig tillrätta i den befintliga floran av institutioner och tidskrifter, en trygg plats för gränsöverskridande kritiska samtal.

Detta kunde vi i NSU under sommaren dela med oss av till våra vitryska kolleger. I stället för att dra tillbaka det ekonomiska stödet, borde medlemmarna i Nordiska ministerrådet känna sig stolta över att ha gjort denna verksamhet möjlig. Jag hoppas att de skall hitta bedömningskriterier bortom det snäva räknandet av publikationer, som gör det möjligt för NSU att finnas kvar och utvecklas som en unik del av det akademiska livet i Norden.

Johan Söderberg är universitetslektor vid institutionen för Filosofi, Lingvistik och Vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.


Johan Söderberg

Johan Söderberg är docent i vetenskapsteori vid avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  2. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  5. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...