Debatt

Normkritiken vill sortera bort allt avvikande och komplicerat

| Respons 4/2020 | Låst artikel | 21 min läsning

Normkritiken slog igenom i Sverige kring 2010 och dess frammarsch har ägt rum nästan utan debatt. Men bakom dess kritik av avgränsande normer döljer sig maktanspråk. Man kan bara förkasta en norm genom att placera en annan norm över den. Alla normer ska kritiseras, säger normkritikens företrädare, men det gäller inte dess egna normer, som utnämns till en värdegrund som inte får ifrågasättas.

Göteborgs kommun publicerade för några år sedan en skrift om normkritik som fortfarande finns att läsa på stadens nätsida. Uppsatsen har karaktär av ett åtagande, men tycks samtidigt vända sig till en allmän publik, som kanske förväntas bestå av stadens invånare, men kanske också av allmänt intresserade. ”Normkritiken”, heter det i texten, består i ”att ifrågasätta det som tas för givet. Att kritiskt granska det vardagliga, det ’normala’, det som uppfattas som självklart.” Liknande programförklaringar finns i många svenska kommuner och i skolor, på högskolor och museer, men långtifrån bara där. Näringsdepartementet har främjat konferenser om ”normkritik i skogen”, medan Kulturrådet ville stödja ”normkritiska och inkluderande” projekt. Till och med företagsvärlden har nåtts av normkritiken. Redan 2016 marknadsförde varuhuset Åhléns en klädserie under rubriken ”bryt klädmaktssordningen” med förklaringen: ”En man som klär sig mer kvinnligt klär av sig sin makt och en kvinna som klär sig mer manligt klär på sig den.” Tyvärr saknade reklamen en förklaring av vad ”makt” är, varför den finns och hur den utövas.

Publ. i Respons 4/2020 687
TEMA | Ideologi och akademisk frihet

Thomas Steinfeld

Thomas Steinfeld är professor i kulturvetenskap vid universitetet i Luzern i Schweiz. Steinfeld bor i Italien och på Österlen. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...