Analys/Reportage

Rättegången som gjorde Auschwitz till ett etablerat faktum för tyskarna

| Respons 6/2015 | Låst artikel | 14 min läsning

Den 19 oktober 1965 hade Peter Weiss pjäs Rannsakningen – Oratorium i 11 sånger urpremiär på fjorton tyska teatrar, både i Väst- och Östtyskland – i sig anmärkningsvärt bara få år efter att taggtråd delat landet. Tysk-svenske författaren Weiss var redan ett namn och nu hade han tagit sig an ett ämne som hängde som ett mörkt ovädersmoln över de alltmer belåtna västtyskarna. Weiss hade följt den just avslutade rättegången i Frankfurt am Main mot 22 SS-män som tjänstgjort i Auschwitz. Teaterbesökarna hade säkert sina föraningar och de infriades – teaterkritikerna rapporterade att publiken var så tagen efter föreställningen att ingen applåderade utan bara lämnade salongerna under tystnad.

Rättegången som hade av­slutats i augusti 1965 hade ruskat om det västtyska väl­befinnandet. För många tyskar blev rättegången den första verkliga konfrontationen med vittnesmål och detaljerade fakta om Förintelsen. Visserligen hade Eichmann-rättegången 1961 och verkställandet av dödsdomen påföljande år bevakats av tysk tv och press, men den hade ju hanterats av israeliska åklagare och domare och inte på tysk hemmaplan. I början av 1960-talet var inte Auschwitz känt för allmänheten och det skulle dröja ytterligare tjugo år innan ”Holocaust” blev ett begrepp.


Pär Frohnert

Pär Frohnert är docent i historia vid Stockholms universitet. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  2. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...
  5. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...