Debatt

’’De stora forskningsfrågorna om människans villkor’’

| Respons 1/2016 | 3 min läsning

Hugo Lagercrantz:

Arne Jarrick och Janken Myrdal listar femton stora forskningsfrågor om de mänskliga villkoren (Respons 2/2015). Det är ett vällovligt initiativ, särskilt som man kräver att nya teorier måste vara falsifierbara såsom inom naturvetenskapen. Man gör också upp med postmodernismens negativa effekter. Men jag saknar försök att förstå det organ där humanismen alstras, nämligen hjärnan. Den och dess viktigaste aktivitet –medvetandet – finns knappt nämnda. Den mänskliga hjärnans och medvetandets uppkomst är en av tre mest fundamentala frågorna liksom universums och livets uppkomst, vilket sagts bland annat av en av 1900-talets främsta humanister, Thomas Mann. Men mitt intryck är att majoriteten av humanisterna i Sverige inte är särskilt intresserad av hjärnan och medvetandet, vilket Jarrik och Myrdal bekräftar i sin artikel.

Det finns flera exempel på att svenska humanister nonchalerar den nya kunskapen om hur hjärnan fungerar: En ledande svensk språkprofessor påstod häromåret tillsammans med ett par ledamöter i Svenska Akademien att barn inte skall börja lära sig engelska i skolan förrän uppåt 10-årsåldern, då de lärt sig svenska ordentligt. Detta påstående är helt felaktigt, då bildningen av synapser i hjärnans språkcentra är högst i början av livet och avtar särskilt framåt puberteten, varefter man inte kan lära sig ett främmande språk utan brytning.

Litteraturforskare ägnar sig gärna åt den inre monologen i böcker av James Joyce, Virginia Woolf, Eyvind Johnsson med flera. Men att den inre monologen alstras av hjärnans spontana aktivitet, som nu börjar kartläggas bland annat med magnetkamera, verkar vara okänt. Denna hjärnaktivitet omformar och fabulerar minnesbilder, vilket historiker också bör känna till.

Pedagoger bör ta till sig den nya kunskapen om betydelsen av att höra sagor, läsa böcker och skriva för hand för hjärnans utveckling. Sagoberättandet för barn har visat sig väldigt viktigt för att hjärnan skall kunna förstå sammanhang och kontext när de kommer upp i skolan. Vi vet nu genom undersökningar med magnetkamera vilka delar av hjärnan som aktiveras. Lika intressant är betydelsen av att skriva bokstäver, helst på papper för att pränta in dessa i hjärnans så kallade letterbox. Vi föds inte med en förmåga att läsa och skriva, utan transformerar hjärncentra som har med att känna igen ansikten och djur till att läsa och skriva.

Konsthistoriker verkar måttligt intresserade av de neurofysiologiska mekanismer som gör att vissa konstverk appellerar mer än andra. Nu vet vi en hel del om hur hjärnan tolkar konstverk och njuter av dem. Nobelpristagaren Eric Kandel påvisar detta i sin bok The Age of Insight där han bland annat skriver om hur Gustav Klimt hämtade inspiration från sina kontakter med den tidens medicinare.

Enligt min mening beror humanioras kris till en del på att humanisterna inte är tillräckligt intresserade av den mänskliga hjärnan. C.P. Snow krävde på sin tid att humanisterna åtminstone borde känna till termodynamikens andra sats. Att de också bör känna till något om medvetandets neuronala korrelat är inte för mycket begärt eller för att travestera filosofen Daniel Dennett: ”The fame is in the brain”.

Hugo Lagercrantz är senior professor vid Karolinska Institutet och har nyligen utkommit med böckerna Hjärnbrus och Mitt medvetande.

Relaterat
Debatt

De stora forskningsfrågorna om människans villkor

I kölvattnet av postmodernismen förmår inte den humanistiska forskningen längre formulera distinkta och relevanta frågor som leder till falsifierbara svar, vilket är nödvändigt för att samhället ska återfå förtroendet för...


Hugo Lagercrantz

Hugo Lagercrantz är senior professor vid Karolinska institutet och chefredaktör för Acta Paediatrica. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. I Fokus | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  3. I Fokus | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  4. I Fokus | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  5. Analys/Reportage
    Varför vänstern har så svårt att se antisemitism hos invandrargrupper
    Myten om global judisk makt är antisemitismens kärna. I Sverige har...