Podcast

Responspodden: Maoismen i Sverige

| 3 min läsning

I premiäravsnittet av Tidskriften Respons podcast diskuterar Kay Glans maoismen i Sverige med inbjudna gäster. Samtalet utgår från idéhistorikern Ingrid Wållgrens nyligen publicerade bok Mao i Sverige – Den svenska maoismen 1963–1986.

Ingrid Wållgren, Lars Fredén, Henrik Lundberg och Kay Glans.

 

Om deltagarna:

  • Ingrid Wållgren är doktorand i idéhistoria vid Lunds universitet och författare till boken Mao i Sverige – Den svenska maoismen 1963–1986.
  • Lars Fredén är före detta ambassadör i Peking. Fredén är numera pensionerad och de uppfattningar som han uttrycker i podden är hans egna.
  • Henrik Lundberg är vetenskapssociolog vid Göteborgs universitet. Han forskar i ämnet kunskapssociologi.
  • Kay Glans är chefredaktör för Tidskriften Respons och var i sin ungdom aktiv inom vänstern.

Den svenska maoismen var en viktig del av 68-vänstern, men dess kulmination och kollaps låg mycket nära varandra i tiden. När Kina ändrade kurs från början av 1970-talet blev det allt svårare att vara maoist i Sverige. Idéhistorikern Ingrid Wållgren undersöker i Mao i Sverige denna rörelse för att få svar på frågan hur Mao Zedongs vänsterideologi, specifikt utformad efter kinesiska förhållanden, kunde få så stort genomslag i Sverige och hur intellektuella, som generellt berömmer sig av att tänka kritiskt, kunde finna Kina under Mao och Kampuchea under Pol Pot så tilltalande.

Kina ersatte Sovjetunionen som ideal och blev en yta på vilken västerlänningar kunde projicera förhoppningar oro över den västerländska utvecklingen, menar Wållgren i sin undersökning, som framför allt bygger på tidskrifter och rapportböcker från denna tid. De som beundrade Sovjet gjorde det i hög grad för att det var industrialiserat, men de som fascinerades av Kina gjorde det för att landet inte var industrialiserat som Väst och just därför tycktes kunna erbjuda en lösning på vad man uppfattade som det moderna samhällets problem.

Det finns flera förklaringar till att de svenska maoisterna inte varseblev eller reagerade mot förtrycket i de regimer som de hyllade, hävdar Wållgren.

Maoisterna omfattade den kritik av materiellt överflöd och konsumism som växte fram generellt under 60-talet, men de utvecklades i en värdekonservativ riktning, vilket skilde dem från övrig vänster i Väst. Maoisterna i Sverige predikade moral, disciplin och respekt för auktoriteter, var försvarsvänliga och hade en traditionell inställning till familjeliv, jämställdhetsfrågor och homosexualitet. Maoismen hade starka inslag av religiös rörelse, hävdar Wållgren. ”Maos lilla röda” uppfattades som en katekes med oerhörd förmåga att ge lösningar på problem, Mao själv som en frälsare som skulle etablera ett lyckorike efter en våldsam reningsprocess.

Det finns flera förklaringar till att de svenska maoisterna inte varseblev eller reagerade mot förtrycket i de regimer som de hyllade, hävdar Wållgren. De som fascinerades av Kina ville bryta med vad de uppfattade som ett eurocentrisk synsätt och ansåg att privilegierade västerlänningar inte hade rätt att kritisera förhållandena i dessa länder. Till en del handlade det om att de inte såg eller inte ville se, men Wållgren menar att man inte får bortse från att en del såg förtrycket men uppfattade det som en rättfärdig reaktion mot tidigare orättvisor och som en förutsättning för att skapa ett nytt samhälle.

Responspodden kommer i första hand att följa upp teman i tidskriften, men även ta upp nya samtalsämnen. Du kan lyssna på eller ladda ner det första avsnittet nedan. Podden går även att lyssna på via Soundcloud eller iTunes, sök på: Responspodden.


Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  2. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...
  4. Essä
    It Takes an Idiot to Tango
    Tangon hade nästan dött ut när den återföddes i Paris på...
  5. Debatt
    När statsvetare tar sig an demokratifrågan
    I år var Karlstad Universitet, på ett mycket generöst och förtjänstfullt...