Analys/Reportage

Sätten att minnas Auschwitz och Hiroshima har mycket gemensamt

| Respons 4/2015 | Låst artikel | 13 min läsning

Den 6 augusti i år var det 70 år sedan atombomben fälldes över Hiroshima. Minnet av detta ingår i dag i en global minneskultur men det dröjde innan de överlevande började berätta om sina erfarenheter. Utomstående ville inte lyssna och de överlevande skämdes för att tillhöra dem som överlevt. Men genom att börja berätta fick de överlevande en identitet och som offer blev de bärare av moralisk auktoritet.

På Förintelsens minnesdag (som ännu inte hette så) den 27 januari 1963 närmade sig en lång procession koncentrationslägret i Auschwitz. I spetsen gick fyra japaner, bland dem en buddistisk präst, Sato Gyotsu. Japanerna ledde en delegation från Hiroshima, Hiroshima-Auschwitz Peace March. De hade startat tio månader tidigare från Japan. I en deklaration förklarade arrangörerna avsikten med marschen: ”Vi japaner, både som krigets angripare och offer, bör ha speciell skyldighet att mana till världsfred […] för att berätta […] för så många som möjligt om fasorna i Hiroshima och Auschwitz…”


Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...