Analys/Reportage

Sätten att minnas Auschwitz och Hiroshima har mycket gemensamt

| Respons 4/2015 | Låst artikel | 13 min läsning

Den 6 augusti i år var det 70 år sedan atombomben fälldes över Hiroshima. Minnet av detta ingår i dag i en global minneskultur men det dröjde innan de överlevande började berätta om sina erfarenheter. Utomstående ville inte lyssna och de överlevande skämdes för att tillhöra dem som överlevt. Men genom att börja berätta fick de överlevande en identitet och som offer blev de bärare av moralisk auktoritet.

På Förintelsens minnesdag (som ännu inte hette så) den 27 januari 1963 närmade sig en lång procession koncentrationslägret i Auschwitz. I spetsen gick fyra japaner, bland dem en buddistisk präst, Sato Gyotsu. Japanerna ledde en delegation från Hiroshima, Hiroshima-Auschwitz Peace March. De hade startat tio månader tidigare från Japan. I en deklaration förklarade arrangörerna avsikten med marschen: ”Vi japaner, både som krigets angripare och offer, bör ha speciell skyldighet att mana till världsfred […] för att berätta […] för så många som möjligt om fasorna i Hiroshima och Auschwitz…”


Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  2. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...
  4. Essä
    It Takes an Idiot to Tango
    Tangon hade nästan dött ut när den återföddes i Paris på...
  5. Debatt
    När statsvetare tar sig an demokratifrågan
    I år var Karlstad Universitet, på ett mycket generöst och förtjänstfullt...