På plats

Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever

| Respons 2/2020 | Låst artikel | 12 min läsning

En ny studie visar att utrikes födda elever klarar sig sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige, oavsett vilket mått på studieprestationer man fokuserar på. Enligt studien tycks skolsegregationen inte kunna förklara att studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever har vuxit. Men har författarna rätt i sin analys? Det diskuterades när rapporten presenterades vid ett seminarium anordnat av SNS i början av mars.

På senare år har andelen elever i det svenska skolsystemet som är födda i ett annat land vuxit. Mellan 2010 och 2017 mer än fördubblades exempelvis andelen utrikes födda elever i årskurs 9, från 6 till 13 procent. Samtidigt visar studier att utrikes födda elever i genomsnitt klarar sig sämre i skolan jämfört med inrikes födda elever. Vad innebär den förändrade sammansättningen av elever i skolsystemet? Och vad kan tänkas ligga bakom studiegapet?

Publ. i Respons 2/2020 675
TEMA | Lurande hot mot kunskapsspridning

Jenni Sandström

Jenni Sandström är redaktionssekreterare på Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Integrationsdebatt
    De integrationspolitiska utredningarna som kulturkrig
    Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  4. Klassikern
    Tröstlös pessimist, moralist och sann manierist
    Tacitus (cirka 55–120 e. Kr.) skildrade den tid när det kejserliga...