En ny studie visar att utrikes födda elever klarar sig sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige, oavsett vilket mått på studieprestationer man fokuserar på. Enligt studien tycks skolsegregationen inte kunna förklara att studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever har vuxit. Men har författarna rätt i sin analys? Det diskuterades när rapporten presenterades vid ett seminarium anordnat av SNS i början av mars.
På senare år har andelen elever i det svenska skolsystemet som är födda i ett annat land vuxit. Mellan 2010 och 2017 mer än fördubblades exempelvis andelen utrikes födda elever i årskurs 9, från 6 till 13 procent. Samtidigt visar studier att utrikes födda elever i genomsnitt klarar sig sämre i skolan jämfört med inrikes födda elever. Vad innebär den förändrade sammansättningen av elever i skolsystemet? Och vad kan tänkas ligga bakom studiegapet?
Logga in på Respons
Här kan du som prenumerant logga in för att ta del av allt material på webben.
