Krönika

Tillgänglighetens gränser och möjligheter

| Respons 1/2016 | 3 min läsning

Äntligen stod Robert Darnton i talarstolen i universitetshuset i Uppsala och citerade upplysningsfilosofen Condorcet: ”Kunskapens fält är en allmänning.” Dagen efter promoverades han till hedersdoktor vid Uppsala Universitet – en titel han förärades samtidigt som Respons chefredaktör Kay Glans.

Bokhistorikern Darnton är specialist på franskt 1700-tal och har skrivit åtskilligt om censur och upphovsrätt. I sin föreläsning betonade han bibliotekens viktiga roll för akademin och intellektuellt skapande i allmänhet. Bibliotekens frihet har under historien alltid varit omgärdad av restriktioner. I dag försvåras användningen av lånekort, inloggningar och distinktioner mellan användargrupper för att begränsa tillgången. För en kulturhistoriker som Darnton representerar detta murar som hindrar det fria kunskapsutbytet. En sådan hållning är det lätt sympatisera med.

Samtidigt har biblioteken i Sverige fått andra problem när vi gjort allt för att riva murar mellan böcker och allmänhet. På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, med ovärderliga bokskatter, är det nu tillåtet att ta in väska och ytterkläder i biblioteket – allt för besökarens bekvämlighet. På folkbiblioteken sitter personalen med endast ett överfallslarm om hotfulla besökare skulle dyka upp, vilket de gör med jämna mellanrum. Rapporter om missförhållanden, hot och våld på våra bibliotek vittnar om att de mer eller mindre osynliga murarna trots allt har en viktig funktion.

På folkbiblioteken sitter personalen med endast ett överfallslarm om hotfulla besökare skulle dyka upp, vilket de gör med jämna mellanrum.

Kanske är det därför dags att inte bara satsa på tillgänglighet utan också värna mer om bibliotekens funktion som plats för läsning och eftertanke. Det gäller särskilt folkbiblioteken där alkoholister och unga ligister som aldrig lånar böcker mer eller mindre tillåts härja fritt på grund av öppenheten. Det har Darnton förmodligen aldrig stött på i sitt arbete med att konsultera exklusiva raritetssamlingar vid universitetsbibliotek runt om i världen. För den som i bokväg endast har tillgång till folkbibliotekens kommunala inköp kan öppenheten vara ett hinder för just läsning och eftertanke.

Men Darntons största kamp de senaste åren har inte varit bibliotekens fysiska tillgänglighet utan också den digitala utvecklingen. Här har 1700-talshistorikern de facto vunnit en Davids kamp mot Goliat. I alla fall en första delseger. Darnton har tillsammans med Harvard University Library tagit initiativ till Digital Public Library of America som försöker tillgängliggöra litteratur digitalt via amerikanska bibliotek. Efter många års rättsliga förhandlingar har detta gräsrotsinitiativ vunnit mot mäktiga Google Books och kan nu börja tillgängliggöra bibliotekssamlingar på nätet. På sikt innebär det att kommunala och statliga institutioner återigen får kontroll över det kulturarv som nu förvaltas av ett multinationellt företag som huvudsakligen är inriktad på att skapa profit.

Kampen är dessvärre inte över ännu i denna ödesfråga som även borde intressera folkbibliotek i större utsträckning. Ett fruktbart samarbete mot det kommersiella googlebiblioteket skulle till exempel vara en gemensam sökmotor helt utan kommersiell rankning. Våra träffar skulle bli betydligt mindre likriktade och våra tankar mindre styrda av affärsintressen. Dessutom skulle biblioteken kunna utveckla sina samarbeten med tidningar och tidskrifters digitala plattformar och därmed bidra till det offentliga samtalet i en tid då läsning av seriös media sjunker. Varför inte köpa fler licenser till databaser med kvalitativ journalistik som låntagarna erbjuds? Finansieringen skulle delvis kunna ordnas om alla högskole- och universitetsbibliotek sade upp sina dyra databaslicenser till forskningstidskrifter. Den information som publiceras där är ju forskning som oftast redan betalats av skattemedel och som bör vara allmänhetens egendom.

Säkert finns det fler och bättre idéer om hur samarbeten skulle kunna ge biblioteken en större relevans till gagn för vår demokrati. Huvudsaken att är recepten har Darntons ingredienser i botten: långsiktigt tänkande, rättvis användning, idealism, pragmatism, teknisk spetskompetens och förstås: demokratisk anda. Jag skulle dock vilja lägga till att kampen för ökad tillgänglighet och samhällsrelevans inte får ske på bekostnad av bibliotekens trogna kärnanvändare som söker ett rum för läsning och eftertanke.


Ida Westin

Ida Westin är kulturskribent och bibliotekarie. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  2. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  3. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...
  4. Essä
    It Takes an Idiot to Tango
    Tangon hade nästan dött ut när den återföddes i Paris på...
  5. Debatt
    När statsvetare tar sig an demokratifrågan
    I år var Karlstad Universitet, på ett mycket generöst och förtjänstfullt...