På plats

Varför vet vi så litet om den allt viktigare tjänstepensionen?

| Respons 6/2018 | 4 min läsning

Kunskapen om tjänstepensionen är oroväckande låg bland vissa grupper, visar en rapport som presenterades av SNS nyligen. Viss oenighet rådde dock bland seminariedeltagarna om huruvida tjänstepensionen verkligen är komplex eller om vi bara talar om den på ett komplicerat vis.

Moderator, rapportförfattare och opponenter på seminariet. Foto: SNS

En aspekt av sekularisering skulle kunna vara att vi numera inte har särskilt bråttom att komma till himlen. I Matteusevangeliet kan man läsa: ”Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln till sin livslängd?” Ganska många kan det, och inte bara en utan flera alnar. Det innebär att vi kan leva 20, ibland upp till 40 år, som pensionärer och behöver bekymra oss om hur pensionen ska räcka under en så lång period. För många kommer tjänstepensionen att vara mycket viktig som komplement till den allmänna pensionen om vi vill ha bra levnadsomständigheter under denna fas av livet.

Bland vissa är kunskapen anmärkningsvärt låg; många vet inte ens om de har en tjänstepension, trots att skattningar säger att 90 procent eller mer av arbetstagarna omfattas av sådana avtal.

Trots detta är kunskapen om tjänstepensionen anmärkningsvärt låg bland många svenskar. Det framgår av en rapport, ”Den komplexa tjänstepensionen” skriven av Johannes Hagen och Mikael Elinder, som Studieförbundet Näringslivs och Samhälle (SNS) presenterade på ett seminarium den 27 november. De har genom en enkät till personer i åldern 30–60 år, som 3000 har svarat på, undersökt hur människor upplever tjänstepensionen och vad de faktiskt vet om den. Bland vissa är kunskapen anmärkningsvärt låg; många vet inte ens om de har en tjänstepension, trots att skattningar säger att 90 procent eller mer av arbetstagarna omfattas av sådana avtal. Föga överraskande finns det ett starkt samband mellan inkomst och kunskap här: ju högre inkomst, desto större kunskap. Dels är väl den högre inkomsten ett tecken på att man generellt kan se om sitt hus, dels är tjänstepensionen av mycket större betydelse för denna kategori. På seminariet framkom att det som verkligen förvånade rapportförfattarna var att kunskaperna om tjänstepensionen inte skiljer sig mellan unga och gamla.

Att unga inte vet så mycket om sin pension är väl inte så svårt att förstå; som ung är det inte helt enkelt att föreställa sig att man ska bli gammal och unga människor har mycket annat att tänka på. Att många äldre inte vet mer ter sig mer gåtfullt. Kanske är detta en rest av ett äldre förtroende för att skyddsnäten i det svenska samhället är robusta.

En orsak till detta är enligt rapportförfattarna att tjänstepensionen har blivit alltmer komplex. Visserligen har en del saker blivit enklare och informationen bättre, till exempel genom webbplatsen Minpension.se, men samtidigt har förändrade beteenden på arbetsmarknaden gjort det svårare för den enskilde att skapa sig en helhetsbild. Vi byter arbetsgivare oftare och samlar på oss olika avtal som kan vara svåra att harmonisera och valmöjligheterna har ökat. Mycket tyder på att försöken att förstå sin pension minskar ju fler val som blir möjliga.

På seminariet fick rapportförfattarna mothugg när det gällde komplexiteten från den panel som var inbjuden att opponera. Ossian Wennström, förhandlare på Sveriges kommuner och landsting, hävdade att titeln på rapporten egentligen borde ha varit ”Den okomplicerade tjänstepensionen”. Systemet har aldrig varit så enkelt som i dag och om man inte vill välja så tas man väl omhand i alla fall. Att tjänstepensionen upplevs som svår är faktiskt inte samma sak som att den är det. Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST, höll med om att man inte ska överdriva komplexiteten. Harmonisering mellan avtal drivs framåt hela tiden, men det finns en gräns för hur lika de kan bli, eftersom det är stor skillnad mellan olika sektorer. Om folk generellt kommer till en sektor när de är litet äldre måste avtalen där se annorlunda ut än i en sektor i vilken man börjar som ung. Hon lyfte också fram en annan källa till oro för hur pass stor pensionen kommer att bli. Den är avhängig av hur börsen utvecklas och det är som bekant mycket svårt att förutse.

Inget som sades på detta seminarium var ägnat åt att vederlägga farhågan att det nya pensionssystemet skapar stora skillnader mellan grupper, som var en bärande tanke i temat i förra numret av Respons. Höginkomsttagare har bra tjänstepensioner. Till det kommer att åtskilliga av dessa har möjlighet att fortsätta att ha inkomster efter pensioneringen och att deras hälsotillstånd tillåter det.

Publ. i Respons 6/2018 622
TEMA | Sekularisering

Kay Glans

Kay Glans är chefredaktör för Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa artiklar

  1. Tema | Sverige under kriget
    Något har gått snett i den svenska synen på andra världskriget
    Synen på den svenska samlingsregeringens agerande mot Nazityskland har de senaste...
  2. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Refuserad på grund av hudfärg
    Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir...
  3. Analys/Reportage
    Vi behöver studera historien för att förstå att vi står inför nya utmaningar
    Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms...
  4. Tema | Meningslös och menlös forskning
    Risken för menlös forskning är inte överdriven
    Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och...