Respons 3/2012

Den svenska historien

Även den svenska historien har en historia

I sitt klassiska enbandsverk, Sveriges historia (1943), karaktäriserade Ingvar Andersson historien som ”alla krafters spel”. Det är ett perspektiv som också gäller i Norstedts stora satsning på en svensk historia i åtta band. Sex av dem har redan utkommit, varav de två senaste recenseras i detta nummer av Respons. Detta historieverk kan ses som ett försök att återupprätta syntesen och den berättande framställningen som vetenskaplig genre. Alf W. Johanssons inledande artikel ger en tillbakablick på ”Sverigehistoriernas” historia. Han påpekar att syntesen är något mera än bara en sammanställning av redan uppnådda resultat. Det är en genre som kräver självständig tolkning och gestaltningskraft. Ekonomihistorikern Lars Magnusson pläderar i sin avslutande essä för behovet av tydligare kriterier för vad som är en vetenskaplig historisk syntes.

Av Alf W. Johansson

Peruken överskuggar plogen

Elisabeth Mansén tar oss med på en sinnlig och kalejdoskopisk resa i det svenska 1700-talet men läsaren får ofta själv skapa sammanhanget. Perspektivet är elitens, rösterna från andra samhällsgrupper är märkbart få. Vill man skriva en historisk syntes kan man inte nöja sig med att skildra dem som stod överst på den sociala pyramiden.

Karin Sennefelt om:

  • Elisabeth Mansén: Sveriges historia 1721–1830, Norstedts

Historia med Berättarglädje – men en del viktigt kommer bort

Bo Stråth är en historisk allätare och hans framställning präglas av stor berättarförmåga. Det är dock svårt att veta vad som är betydelsefullt i framställningen och en del viktiga saker kommer bort.

Sverker Oredsson om:

  • Bo Stråth, Sveriges historia 1830–1920, Norstedts

De vetenskapliga kraven på synteser måste göras tydliga

Den historiska syntesen var sedd över axeln under den period när historievetenskapen inspirerades av samhällsvetenskaper som sociologi och statsvetenskap. I dag har berättandet och syntesen återkommit på bred front men diskussionen om vilka vetenskapliga krav man kan ställa på synteser har inte tagit fart. Förutsättningen för att man ska kunna formulera regler för vad som är god historia är att historievetenskapen åter anknyter till samhällsvetenskaperna.

Av Lars Magnusson

TEMA

Tema | Den svenska historien

De vetenskapliga kraven på synteser måste göras tydliga

Berättandet och syntesen har återkommit på bred front men diskussionen om vilka vetenskapliga krav man kan ställa på synteser har inte tagit fart. För att formulera regler för vad som...

Tema | Den svenska historien

Även den svenska historien har en historia

I sitt klassiska enbandsverk, Sveriges historia (1943), karaktäriserade Ingvar Andersson historien som ”alla krafters spel”. Det är ett perspektiv som också gäller i Norstedts stora satsning på en svensk historia...

Tema | Den svenska historien

Peruken överskuggar plogen

Elisabeth Mansén tar oss med på en sinnlig och kalejdoskopisk resa i det svenska 1700-talet men läsaren får ofta själv skapa sammanhanget. Perspektivet är elitens, rösterna från andra samhällsgrupper är...

Tema | Den svenska historien

Historia med Berättarglädje – men en del viktigt kommer bort

Bo Stråth är en historisk allätare och hans framställning präglas av stor berättarförmåga. Det är dock svårt att veta vad som är betydelsefullt i framställningen och en del viktiga saker...


ARTIKLAR

Krönika

Texternas lågmälda diskussion med varandra

När man redigerar en tidskrift som Respons slås man av hur recensionerna i varje nummer belyser varandra. Det gäller förstås när vi samlar dem till ett tema (s. 12–23) som...

Debatt

Michael Tapper kommenterar Tommy Gustafssons recension av hans bok Snuten i skymningslandet

Michael Tapper Det är naturligtvis smickrande att recenseras av en kollega i en seriös tidskrift som Respons. Jag har emellertid några synpunkter på Tommy Gustafssons invändningar. 1. Gustafsson ifrågasätter mitt...

Debatt

Kommentar till föregående nummers diskussion om aktuella Palme-biografier

I december 1983 beslutade riksdagen att införa löntagarfonder i Sverige. Beslutet var en seger för LO och Socialdemokraterna. Oppositionen var åter överkörd. Men triumfen var begränsad – det var inte...

Debatt

Natalia Plevako & Olga Tjernysjeva om Elena Namlis recension av deras bok Kan man bli svensk?

Natalia Plevako: Sönderfallet av Sovjetunionen och omvandlingen till marknadsekonomi fick Ryssland att börja titta närmare på hur omvärlden lever och handskas med sina politiska och sociala problem. Ur ryskt perspektiv...

Utblick

Går demokrati och globalisering att förena?

Hur synen på euron har förändrats ser man genom att jämföra upplagorna av David Marshs The Euro. I den första, som kom 2009, trodde han att euron skulle skydda Europa...