Respons 4/2012

Nationalekonomins kris

Varför förstår inte nationalekonomerna sig på ekonomin?

Före krisen ville ledande nationalekonomer övertyga oss om att de ekonomiska krisernas tid var förbi och att marknader korrigerade sig själva. Ju mindre inblandning från staten, desto bättre. Inte nog med att den globala krisen visade att de hade fel, nationalekonomerna bidrog i själva verket till kraschen genom att hävda att den finansiella sektorn inte behövde regleras. Allt pekar på att något är grundläggande fel med de dominerande teorierna och den historiska erfarenheten visar på att stora kriser leder till teoretiska skiften. Men hittills ser man inte mycket av en sådan omprövning. Nationalekonomer är ungefär lika ödmjuka som den finansiella sektorns representanter – om nu kartan inte överensstämmer med verkligheten, tycks det vara kartan som gäller. Är det inte dags för åtminstone en liten depression inom ekonomskrået?

> Intervju med Axel Leijonhufvud, som under flera decennier fick se sig marginaliserad eftersom han tvärtemot rådande uppfattningar hävdade att kapitalismen var instabil till sin natur. Nu får han uppmärksamhet men han är inte säker på att nationalekonomin kommer att förändras.

> Martin Kraghs De ekonomiska idéernas historia ger underlag för reflektioner om förhållandet mellan teori och verklighet. Förändringar i den ekonomiska verkligheten leder oftast till nya paradigm. Så var det efter Den stora depressionen på 30-talet och efter krisen 1973–74. Är det dags för ett skifte nu också? Det hoppas i alla fall Katrine Kielos i Det enda könet. Ekonomhistorikern Lennart Schön recenserar.

> I antologin Pengamakarna belyses de finansiella innovationernas historia i Sverige. Dagens kris har satt få spår i boken, finner Mats Benner.

> Jonas Pontusson & Damien Raess granskar hur man har reagerat på de ekonomiska kriserna 1973–74 och 2008–2009. I dag är skillnaden mellan västländerna mycket mindre än den var 1973–74. De åtgärder som står till politikernas förfogande har blivit färre.

TEMA

Tema | Varför förstår inte nationalekonomer ekonomin?

”Ibland tränger sig verkligheten in till den nationalekonomiska ­professionen – men inte alltid.”

Respons har träffat en ekonom som länge varit en frispråkig kritiker av nationalekonomin och som har försökt bidra till att skapa en ny grund för den. Axel Leijonhufvud är dock...

Tema | Varför förstår inte nationalekonomer ekonomin?

Stora kriser ger upphov till nya ekonomiska paradigm

Martin Kragh tecknar förtjänstfullt de ekonomiska idéernas historia men kunde tydligare ha lyft fram samspelet mellan idéer och kriser. Nya idéer växer sig starka som försök att lösa stora problem...

Tema | Varför förstår inte nationalekonomer ekonomin?

Finansvärldens instabila karaktär

Denna antologi om de svenska finansiella transaktionernas utformning och reglering är ett utmärkt komplement till de industritunga ekonomiska historikerna. Boken beskriver ett närmast cykliskt förlopp: existerande system undergrävs av ny...

Tema | Varför förstår inte nationalekonomer ekonomin?

Länder som är olika för en alltmer likartad krispolitik

Att de kapitalistiska systemen skiljer sig åt i västländerna har uppmärksammats av forskningen och det faktum att de drabbats olika av recessionen 2008–09 skulle kanske kunna ses som en bekräftelse...


ARTIKLAR

Krönika

Perspektiven måste vidgas när världen drar sig samman

Detta nummer av Respons tematiserar nationalekonomins tillkortakommanden inför den ekonomiska kris som vi fortfarande befinner oss i och kanske ännu inte har sett det värsta av. De antaganden som varit...

Utblick

Det finns bara en sanning och nyateismen är dess profet

Nyateisternas kritik av religionen är inte särskilt ny. Det som framför allt är nytt är det aggressiva tonfallet och det kategoriska fördömandet av all religion. Aggressiviteten är så anmärkningsvärd att...

Debatt

Hur ska vi vetenskapligt kunna undersöka något som inte finns?

Kommentar till föregående nummers essä av Lars Magnusson, De vetenskapliga kraven på synteser måste göras tydliga. Genom åren har Lars Magnusson gjort sig känd som en stridbar företrädare för åsikten...