Respons 6/2013

Den uppfinningsrika staten

En dominerande uppfattning i dag är att det är privata innovatörer, ofta uppbackade av riskkapital, som står för innovationerna, medan staten är en trög koloss, som saknar förmåga att se framåt och identifiera potentiella vinnare. Det är litet förvånande att en sådan uppfattning fått ett så starkt genomslag, eftersom det är uppenbart att till exempel militär forskning stått för många av de grundläggande innovationer som senare fått kommersiella tillämpningar.

Apple lyfts ofta fram som sinnebilden för det innovativa företaget, men tekniken som används i iPhone bygger nästan uteslutande på försvarsforskning. I synnerhet USA har talat med kluven tunga på denna punkt: retoriken har varit kritisk till statlig inblandning i ekonomin, praktiken har handlat om massivt stöd till forskning och start av nya företag.

I detta tema introducerar Björn Elmbrant två nya böcker som lyfter fram statens betydelse för innovationer i USA, och ekonomhistorikern Lars Magnusson tar sig an frågan om liknande mönster också finns i Sverige.

TEMA

Tema | Den uppfinningsrika staten

Staten sår och kapitalet skördar

Många tror att det är marknadskrafterna som står för innovationerna. Nya böcker pekar på att det faktiskt är staten som finansierar de stora genombrotten. Internet, mikrochips, GPS, röstaktivering och litiumbatterier...

Tema | Den uppfinningsrika staten

Samverkan mellan stat och näringsliv har drivit ekonomisk utveckling i Sverige

I vilken utsträckning låter sig Sverige fogas in i ett resonemang som det Mariana Mazzucato för i The Entrepreneurial State? Hur statsomhuldande vi än är, anses de enskilda entreprenörerna och...


ARTIKLAR

Krönika

Staten är inte en statist när det gäller innovationer

Den dominerande uppfattningen de senaste decennierna har varit att staten är trög och ur stånd att urskilja utvecklingsmöjligheter; det är privata entreprenörer och riskkapitalister som driver den tekniska och ekonomiska...

Klassikern

En Humboldt för efterkrigsvärlden

I Tyskland finns en lång tradition av att diskutera universitetets idé och landets omskakande historia har gett ytterligare bränsle till detta. För femtio år sedan kom ett av de mest...

Analys/Reportage

Bilden av tysk litteratur som svår hämmar introduktionen i Sverige

Tysk facklitteratur hävdar sig väl i Sverige, men ny skönlitteratur har svårare att hitta hit. Introduktionen av den har alltmer övertagits av små förlag som står inför flera svårigheter. Kunskaperna...

Debatt

Undermåligt om näringslivet

Sveriges historias beskrivning av näringslivet är ojämn. I det åttonde bandet, som behandlar perioden från 1965 fram till i dag, är skildringen helt undermålig. Huvudförfattarna har en helt förlegad uppfattning...

Debatt

Humanvetenskaperna behöver tidskrifter

Vetenskapsrådet har förklarat att man avser att avveckla bidraget till tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. Argumenten är besynnerliga. I en nyckelscen i Hasse Alfredssons film Den enfaldige mördaren tar fabrikör...

Debatt

Beskyllningen för att vara nyorientalist är oriktig

I Respons nr 5 lyftes en artikel av Rutger Palmstierna fram som exempel på nyorientalism. Han protesterar mot denna etikettering. I Respons septembernummer åsätts jag etiketten nyorientalist på grund av...

Analys/Reportage

Inte bara DDR – i Västtyskland var dopingen utbredd sedan 50-talet

En ny studie om doping i Västtyskland har väckt stor uppmärksamhet eftersom den visar att doping inom elitidrott alltmer framstår som ett normaltillstånd. Den västtyska staten ville liksom DDR nå...

Essä

När boken hotade föreläsningen

Dagens diskussioner kring universitetet och kurser på internet påminner om den diskussion som förekom i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Då hotade den snabbt expanderande bokmarknaden föreläsningen –...