Respons 4/2016

Universitetets idé

Världen över investeras enorma belopp i universitet och forskningsinstitut. I Sverige är högskolan en av de största statliga sektorerna med över 75 000 anställda. När uppemot hälften av varje årskull påbörjar högre studier blir universitetet en miljö som präglar unga människors normer och åskådningar för resten av livet. Universitetets idé, de ideal som ligger till grund för utbildning och forskning, är en angelägenhet för hela samhället.

Under 2000-talet har universitetet genomgått stora förändringar. En tendens har varit de storskaliga forskningsprogrammen och excellenssatsningarna, i regel inriktade mot att främja innovationer eller stärka den nationella konkurrenskraften. En annan tendens har varit att göra utbildningarna alltmer yrkesinriktade och marknadsanpassade, i Europa manifesterat av Bolognaprocessen.

Men universitetets uppdrag är vidare än så. Under hela dess moderna historia har en av huvuduppgifterna varit att utveckla människor som individer och medborgare. Vad händer med detta uppdrag när kunskapssynen blir alltmer instrumentell? Vilka konsekvenser för det för demokratin och vår förmåga att reflektera över oss själva? I tre artiklar undersöker Respons vad universitetets idé kan och bör vara:

Johan Östling bjuder på en exposé över Humboldttraditionens historia i Tyskland och argumenterar för att Wilhelm von Humboldts ideal har relevans än i dag. I sitt bidrag följer Thomas Karlsohn den anglosaxiska liberal arts-traditionen och demonstrerar hur aktuell den är i den samtida amerikanska debatten. I en intervju med Helga Nowotny, en veteran i europeisk forskningspolitik, diskuterar Jenny Björkman tendenser i 2010-talets vetenskapliga värld och frågar sig vart vi är på väg.

Temat följs därefter upp med recensioner av två aktuella böcker om universitetets situation i dag. Fokus ligger här på kollegialitet kontra linjestyrning.

TEMA

Tema | Universitetets idé

Humboldt­traditionen och universitetets framtid

I Tyskland diskuteras universitetets mål och mening med stor intensitet. När dagens akademiker söker svar på denna fråga vänder de sig till det förgångna, inte minst till Wilhelm von Humboldt,...

Tema | Universitetets idé

Konflikter och korsbefruktningar i amerikansk universitetshistoria

Väsentliga delar av den amerikanska forskningens och utbildningens framgångar ligger i idémässig inspiration från den tyska universitetsmodellen. Samtidigt har den engelska collegemodellen haft ett stort inflytande och därmed inriktningen på...

Tema | Universitetets idé

”Den som inte tror på sitt ­forskningsproblem ska inte forska!”

Helga Nowotny kan kallas för den europeiska forskningens grand old lady. Hon menar bland annat att universiteten nu måste se över sin balans mellan forskning och undervisning samt att peer...


ARTIKLAR

Analys/Reportage

Digital humaniora – En lägesrapport

Digital humaniora är ett vitalt forskningsfält som förutsätter tekniskt kunnande och dialog med programmerare. Det saknas inte kritiker av digital humaniora, men ur ett metodologiskt perspektiv är utvecklingen omistlig och...

Analys/Reportage

Högskolepolitiken saknar stöd i forskning

Trots kritik från forskning och ett ökat politiskt motstånd fortsätter management-idéer att fortplanta sig inom högskolepolitiken. I Respons granskning av denna akademiska företagskultur skriver statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg om hur...

Intervju

”Ambitionen är att göra Handelshögskolan än mer till en plats där man kan ställa stora frågor”

Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, har varit en av nyckelpersonerna bakom ett projekt som integrerar konst och kultur i utbildningen. Han anser att vår tid kräver mer bildning...

Krönika

Universitetets idé i ett svåröverskådligt landskap

Sociologen Hartmut Rosa hävdar i boken Acceleration, modernitet och identitet (se Respons 3/2014) att moderniteten kännetecknas av en ständig acceleration inom teknikutveckling, social förändring och livstempo. Man skulle också kunna...

Essä

Identitetspolisen och litteraturen

Kan en vit romanförfattare skriva om en svart romangestalt? Vissa tycker inte det, men om vi börjar reglera vem som får skriva om vad hamnar vi snart i ett läge där...


Recensioner

Historia
Frigörelsen speglad i ett vinglas
Som hon drack Jenny Damberg & Lisa Wiklund
Filosofi & psykologi
Ortodoxin, pietismen och gruvan
Kris och kristnande Urban Claesson
Historia
Ljus bild av förlossningsvården på 1700-talet
De frimodiga Kirsi Vainio-Korhonen
Filosofi & psykologi
Teoretiskt intressant men alltför alarmistisk
Den sekulära staten under belägring Christian Joppke
Filosofi & psykologi
Det finns en filosof för alla hos Diogenes
Berömda filosofers liv och läror Diogenes Laertios
Historia
Tystnaden lade sig över män som offer för våld och våldtäkt
I begynnelsen var dådet Christopher Collstedt
Konstarterna & medier
Författare som ville sminka av folkhemmet
Brutal social demaskering Carl-Eric Johansson
Konstarterna & medier
Nazityskland språngbräda för internationell karriär
Mästersångaren från Västerås Daniele D. Godor|Marie-Louise Rodén
Konstarterna & medier
Tv-mediet mellan folkbildning och demokratisering
Samtida konst på bästa sändningstid David Rynell Åhlén
Historia
Roms historia är inte bara dess kejsares
Romerska kejsardömet Eva Queckfeldt
Politik & samhälle
DÖ är mindre unik än vad man kan tro
Förhandla eller DÖ Jonas Hinnfors|Karin Eriksson|Ulf Bjereld