Runt om i världen breder tendenserna vi betecknar som ”populistiska” ut sig. Men vad menar vi egentligen med populism och varför växer den?
I temats inledande text diskuterar Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, ett antal böcker som gett sig i kast med att ge begreppet en mer precis innebörd och förklara fenomenets utbredning. Populismens frammarsch relateras här framför allt till nyliberalismens undergrävande av politikens möjligheter. För att bekämpa den måste förtroendet för kollektivt handlande återupprättas.
Den italienska statsvetaren Nadia Urbinati, som intervjuas av statsvetaren Sofia Näsström, menar att populister reducerar demokrati till en politisk identitet eller ett parti som ska representera ”folkets vilja”. Populismen kan inte hantera samhällets pluralism och i maktställning utgör sådana rörelser ett akut hot mot demokratin.
Peter Esaiasson bestrider att populismen skulle vara ett uttryck för politikerförakt och en samhällelig förtroendekris. Förtroendet för samhället har tvärtom ökat under 2000-talet. Men när politiska representanter inte är lyhörda inför medborgarnas uppfattningar kan populister utnyttja spänningen i relationen mellan dem och medborgarna. Detta har bland annat skett inom det flyktingpolitiska området, där en enad samhällselit bedrivit en politik med bristande förankring hos medborgarna.
Det hävdas ofta att dagens populism är en konsekvens av ett tilltagande politikerförakt som resulterat i en förtroendekris. Men denna analys stämmer inte överens med systematiska mätningar. Det krävs att...
I det nya medielandskapet har demokratin blivit alltmer av en publiksport där motsatta lag drabbar samman. Den verkliga makten flyttas över till teknokrater och demagoger. Sofia Näsström, docent i statsvetenskap...
Det har gjorts en rad försök att ge begreppet populism en mer precis innebörd. Negativ inställning till maktdelning och legitim opposition är de kriterier som mest fruktbart avgränsar populism från...
Populism används flitigt i debatten, ofta som skällsord, men vad menar man egentligen med begreppet och är det alltid något självklart negativt? I vår temasektion går statsvetaren Sverker Gustavsson igenom...
Deirdre McCloskey menar att den moderna världen byggdes med idéer, i synnerhet liberala sådana som jämlikhet, rättvisa och frihet. I början av september anordnade Institutet för näringslivsforskning ett seminarium med...
Det mångkulturella samhället kräver en stark politisk gemenskap för att hålla samman. Det menar Dominique Schnapper och uppmanar även svenskarna att utveckla civilsamhället för att integrera nya medborgare. Respons har...
Många hävdade att murens fall 1989 innebar historiens slut. I dag finns det tvärtom anledning att betrakta perioden 1989–2015 som en avslutad epok. Både inom nationerna och på den internationella...
Den kvantitativa bedömningsgrunden av forskning leder till publiceringsinflation. Effekterna blir orättvisa och i förlängningen skadliga för forskningsverksamheten. Särskilt humaniora är drabbat eftersom kritiska texteditioner, översättningar eller svenskspråkiga studier ofta saknar...
Det är nu femtio år sedan Rolf Edbergs bok Spillran av ett moln (1966) först kom ut. Boken åskådliggör hur den moderna ekologiska krismedvetenheten formades av det kalla kriget, kärnvapenhotet...
Om cowboys, kusinerna från landet och den östtyska konsten Östtysk konst har behandlats styvmoderligt. Under sommaren visades dock utställningen Motröster i Martin Gropius-Bau i Berlin ett brett urval av verk...
