Det är lätt att underskatta betydelsen av jihadistiska rörelsers propaganda. Med modern teknik och digitala verktyg har grupper som al‑Qaida och Islamiska staten kunnat nå ut till potentiella anhängare och sympatisörer runt om i världen. Särskilt när rörelser är under press och tvingas decentralisera verksamheten blir propagandan ett sätt att upprätthålla aktiviteten. Islamiska staten befinner sig nu i ett skede när man måste förlita sig på löst sammanhållna nätverks attacker för att hålla idén om kalifatet levande. Det gör det ännu viktigare att bemöta denna propaganda, menar terrorismforskaren Hans Brun.
Men för att locka till sig anhängare använder jihadisterna inte enbart argument som grundar sig på doktriner. Ny forskning från Norge visar att radikalisering i hög grad involverar känslor och inte bara kognitiva processer. Islamiska staten ägnar förvånansvärt mycket tid åt estetiska aktiviteter, även i frontens närhet. Johannes Heuman har intervjuat islamistforskaren Thomas Hegghammer som trängt in i jihadisternas kulturliv. Hegghammer menar att kultur är central för vår förståelse av den våldsbejakande islamismens lockelse i Väst och att om man ska bedriva motpropaganda bör den rikta sig mer till hjärtat än hjärnan.
Om man ska kunna rikta sig till hjärtat, är det inte lättare om man delar en ansenlig del av de känslor och föreställningar som lockar individer till jihadismen? Kan konservativa, men icke-våldsbejakande inriktningar av salafismen fungera som brandvägg mot jihadism? Sociologen Evin Ismail har undersökt salafistiska företrädare i Järva, vilka bedriver aktivt arbete mot våldsbejakande islamism. Kan detta förklara varför färre ungdomar från Stockholm än från Göteborg har anslutit sig till IS?
För den Islamiska staten har etablerandet av ett kalifat nu satts på sparlåga och man tvingas övergå från en toppstyrd organisation till en som är decentraliserad och nätverksbaserad, men som...
Konst, musik och känslor är viktiga inslag i den våldsbejakande islamismens vardag. Men arbetet mot terrorism underskattar ofta den kulturella och estetiska sidan av ideologin. Den norske islamistforskaren Thomas Hegghammer...
Salafismen, en starkt konservativ inriktning av islam, har utpekats som inspirationskälla till terrordåd och orsak till att muslimer ansluter sig till jihadistiska grupper. Men exempel från svenska förorter visar att...
Svenskt översättarlexikon når i höst ett viktigt mål: att rita upp en karta över ett tidigare okänt fält, de svenska översättarnas historia. Incitamentet kom från översättarseminariet vid Södertörns högskola, där...
Marcus Tullius Cicero (106–43 f.Kr.) har utövat ett inflytande på eftervärlden som är både svårt att överskatta och överblicka. Det urval av hans brev som nu finns översatta och utgivna...
Både Lee Bergers Almost Human och Eugene Harris Ancestors in Our Genome behandlar människans utveckling, men det är svårt att tänka sig två böcker på samma tema som är mer...
När det territorium som Islamiska staten kontrollerar krymper och ett definitivt militärt nederlag avtecknar sig, satsar den av allt att döma i stället på en decentraliserad, nätverksbaserad strategi. Då får...
Hamas har ofta beskrivits som Muslimska brödraskapets avdelning i de palestinska områdena. Den bilden stämmer ganska väl med hur de båda gruppernas förhållande till varandra såg ut under 1980- och...
Trots att humanioras villkor ständigt diskuteras har det länge saknats mer övergripande forskning om dess historia. På senare år har ett nytt forskningsfält etablerats, anfört av professorn i digital humaniora...
Litteraturvetaren Johan Lundberg fick starkt stöd av de sakkunniga vid sin ansökan om att bli befordrad till professor vid Stockholms universitet, men Lärarförslagsnämnden och prorektorn vägrade acceptera denna bedömning och...
Psykologen har fått en närmast ohotad position som expert på det mänskliga, men denna ställning har vunnits till priset av att många aspekter av tillvaron försvunnit ur fokus. Hur kan...
