I sin bok Return to Meaning – A Social Science with Something to Say hävdar Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen att dagens samhällsvetenskap befolkas av karriärsdrivna forskare som saknar intresse för samhällets stora frågor. Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, finner deras påståenden svepande och dåligt underbyggda. Däremot finns det anledning att sluta upp bakom deras plädering för en forskning som utmanar antaganden som tas för givna.
Men hur går det om man bedriver bångstyrig och inopportun forskning? Vetenskapshistorikern Alice Dreger belyser i sin bok Galileo’s Middle Finger ett antal fall från USA, där forskare som ifrågasatt etablerade uppfattningar råkat mycket illa ut. Postmodernismens uppfattning att det inte finns några sanningar och att forskare därför ska prioritera hänsyn till identiteter och vad man uppfattar som social rättvisa, har i kombination med sociala medier gjort det mycket lätt att starta kampanjer mot oliktänkande. Inget säger att något liknande inte kan hända i Sverige, hävdar recensenten Johan Wennström.
Vid Uppsala universitet fick antropologen Don Kulick nyligen erfara vilka risker det finns när identifikation och politisk aktivism sätts framför argument och idéer. Ett amerikanskt förlag refuserade Kulick på grund av att han som vit forskare skrev om en svart ursprungsbefolkning. Antropologin har de senaste åren blivit mer inåtvänd och ängslig när det gäller att studera främmande kulturer, samtidigt som den sociala aktivismens inflytande på forskningen ökat, säger Kulick i en intervju med Johannes Heuman. Han varnar för att forskare kan tappa det kritiska perspektivet när de vill ge röst åt utsatta människor.
Det finns åtskilliga bra poänger i denna bok, men författarnas kritik av dagens forskning är alldeles för svepande och dåligt underbyggd. Det verkar som att de är antingen ovetande eller...
Författarna till boken Return to Meaning pläderar för en bångstyrig och inopportun forskning. Men hur går det egentligen för dem som försöker sig på något sådant? Vetenskapshistorikern Alice Dreger har...
Vilka risker finns det när den sociala och politiska aktivismen blir styrande för forskningen? Den inflytelserike antropologen Don Kulick vid Uppsala universitet blev nyligen refuserad av ett amerikanskt förlag på...
Vi diskuterar i Respons ofta de problem som felaktiga incitament och reducerad självständighet ger upphov till inom universitetsvärlden. I detta temanummer har vi huvudsakligen ett annat fokus. Om det produceras...
Det som framför allt slår en när man läser Mikael Byströms och Pär Frohnerts välskrivna framställning av Sveriges immigrationshistoria är hur radikalt förhållandena förändrats. Sverige har gått från att vara...
På Deutsches Historisches Museum i Berlin pågår en utställning om den ryska revolutionen. Mest uppseendeväckande är ett telegram från det tyska militära högkvarteret till det tyska utrikesdepartementet. Det i sin...
Den tyska yrkesutbildningen anförs som förebild för andra länder men den bygger på förutsättningar som är unika för Tyskland. I Sverige kan vi ändå inspireras till att skapa en yrkesutbildning...
Skalan GAL-TAN har blivit populär bland politiska kommentatorer för att beskriva de politiska skillnaderna. I stället för att diskutera sakfrågor har man därigenom kunnat flytta fokus till svårföränderliga mentaliteter. Skalan...
Den amerikanska musikhistorikern Pamela M. Potter menar att bilden av nationalsocialismen i alltför hög grad har byggt på att ett okritiskt anammande av regimens propagandabild av ett totalt kontrollerat samhälle....
Upptäckten av dödahavsrullarna för ett halvt sekel sedan skapade en kapplöpning mellan plundrare, arkeologer, diversehandlare, bulvaner och religiösa ledare. De arkeologiska fynden från den så kallade Qumranrörelsen drogs också in...
Ingen annan nation omfamnar amerikansk klädstil med sådan entusiasm som Japan. Snitt, material och mönster har kartlagts i detalj. Mängder av Second Hand har transporterats över havet och lagt grunden...
