Respons 2/2018

Att tala med förhistorien

De senaste tio åren har DNA-analys etablerats som en av de viktigaste metoderna i studiet av forntida människor, och intresset för arkeogenetik är mycket stort i dag. Förändringar i genflödena i dagens Europa förklaras ofta med hänvisning till migration. Problemet med dessa studier, hävdar Anders Högberg, professor i arkeologi, är att de visserligen visar att detta hände, men inte hur och varför. Mobilitet och kulturmöten kan ske på många olika sätt och arkeogenetiken måste integreras med humanvetenskaperna för att förverkliga sin fulla potential.

Dessutom har vi ytterst begränsad kunskap om hur det går till när arkeogenetiska koder översätts till historiska berättelser, fortsätter Anna Källén, docent i arkeologi och forskare i kritiska kulturarvsstudier. Resultaten från DNA-analyser måste anknyta till befintliga berättelser för att bli meningsfulla och steget mellan streckkod och narrativ är i själva verket stort. Detta gör att arkeogenetikens resultat kan användas för att legitimera berättelser om det förflutna med olika politiska ambitioner.

TEMA

Tema | Arkeogenetik

När streckkoder blir identiteter och berättelser

DNA-tekniken beskrivs ofta i nyhetsmedierna som en demokratisering av släktforskning och en revolution för historisk forskning. Men det finns stora risker när mänskliga sanningar presenteras direkt ur en streckkod och...

Tema | Arkeogenetik

Migration är inte den enda förklaringen till genflöden

Resultat från DNA-analyser de senaste tio åren har fått stor betydelse för tolkningar av människans utveckling, rörelsemönster och interaktion. Men samtidigt kännetecknas flera studier av svagt underbyggda tolkningar. DNA-analyser visar...


ARTIKLAR

På plats

Aktuella samhällsproblem diskuteras i skönlitteraturen

Spänningen mellan individen och det samhälle hon lever i var en röd tråd i många av författarsamtalen på den elfte upplagan av Littfest. Författarna utforskar riskerna för en dystopisk samhällsutveckling,...

Intervju

Rysk bildningstradition är starkare än den i Väst

Den ryska forskarvärldens glasnost innebar en öppning mot omvärlden och vitalisering av universiteten. Samtidigt har rysk humaniora fortfarande en stark koppling till nationell identitet och det är otänkbart att skriva...

Utblick

Universitetsdebatt i skuggan av Brexit

I samband med Storbritanniens planerade utträde ur EU har farhågor väckts om hur det brittiska universitetslivet kommer att påverkas. Detta griper in i en redan intensiv debatt om universitetens allmänt...

Krönika

DNA-analyser ger lätt upphov till genpoolitik

DNA-analyser har de senaste tio åren haft ett stort inflytande på vår syn på historien men dessa rön plockas också snabbt upp av politiska aktörer till höger och vänster. Att...

Analys/Reportage

Vad övriga Europa kan lära av erfarenheten av islamism på Balkan

Den svenska diskussionen kring islamism och mångkultur präglas av anglosaxiska perspektiv. Sociologen Kjell Magnusson bidrar till att vidga debatten med en intressant rapport om islamism och Muslimska brödraskapet med utgångspunkt...

Essä

Vad är antiken – och vems?

Tendensen att göra antikens kultur till något universellt gör att man lätt förbiser den aktiva bearbetning som den har varit utsatt för genom tiderna. Antiken är vad vi gör den...

Debatt

Håkan Boström svarar

Håkan Boström svarar att Palme underskattar problemen med policynära forskning och att makt ofta utövas subtilt. Joakim Palme är inte nöjd med min kritik av Delmi. Må så vara. Det...

Debatt

Missvisande kritik mot Delmi

Håkan Boström kritiserade i Respons 6/2017 Delegationen för migrationsstudier (Delmi) för att inte vara självständig i relation till regeringen. Hans analys är ytlig och missvisande, svarar Delmi:s ordförande Joakim Palme....


Recensioner

Konstarterna & medier
Kritiska Perspektiv på digital humaniora
Digital humaniora – humaniora i en digital tid Per-Olof Erixon & Julia Pennlert (red.)
Konstarterna & medier
Brottstycken ur någonting större
Förbjuden frukt – Litterärt, franskt och kvinnligt Lena Kåreland
Konstarterna & medier
Ett medeltida samtal om hjälteideal och manlighet
Bland ormar och drakar – Hjältemyt och manligt ideal i berättartraditioner om Sigurd Fafnesbane Agneta Ney
Politik & samhälle
Obarmhärtig vidräkning med avreglering och nyliberalism
Condorcets misstag – Hoten mot staten och demokratin Per Molander
Konstarterna & medier
Populärkultur avslöjar dolda friktionsytor
Hembiträdet och spelfilmen – Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal Ulrika Holgersson
Utbildning
Spänningen mellan idealism och positivism
Det förpliktande minnet – Juridiska fakulteten i Lund 1666–2016 Kjell Å. Modéer
Konstarterna & medier
Grundforskning som blir till en mångstämmig roman
Hemma hos Tolstoj – Nordiska möten i liv och dikt Ben Hellman
Politik & samhälle
Sorgesång över en framtid som aldrig kom
Framtiden är historia – Det totalitära Rysslands återkomst Masha Gessen
Filosofi & psykologi
Allt du skulle vilja veta om grekernas syn på sexualitet
Grekisk Eros – Kärlek och sexualitet i det antika Grekland Eva-Carin Gerö
Historia
Det blodiga inbördeskriget i Sveriges närhet
”Märklig är nu världens gång” – Kollektiv Helsingforsdagbok 1917–1918 Samu Nyström & Jörn Donner
Historia
Tjänsteman som mot sin vilja blev politiker
Dag Hammarskjöld – Att bära världen Henrik Berggren
Filosofi & psykologi
Nya allianser i religionsdebatten
Sekularism, populism, xenofobi – En essä om religionsdebatten Mattias Martinson
Filosofi & psykologi
Memen att teknisk utveckling liknar evolutionen är på väg att dö ut
Från bakterier till Bach och tillbaka – Medvetandets evolution Daniel Dennett
Utbildning
Inte bara pedagog utan visionär och kulturkritiker
Montessoris pedagogiska imperium – Kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse Christine Quarfood
Konstarterna & medier
Populärkultur avslöjar dolda friktionsytor
Till arbetet! – Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920-65 Birgitta Theander
Politik & samhälle
Tilliten minskar både mellan befolkningarna och eliten och mellan medlemsländer
Tilliten i EU vid ett vägskäl Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelheim (red.)
Historia
Var de homeriska hjältarna som maffiabossar?
Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland Tomas Lappalainen
Historia
Bättre som regeringschef än som partiledare
Nils Edén – Demokratins statsminister Sverker Oredsson
Konstarterna & medier
Läsbart om Avantgardistisk oläsbarhet
Åke Hodell – Art and Writing in the Neo-Avantgarde Johan Gardfors
Historia
När Saar röstade för att inlemmas i Tredje riket
Saarbataljonen – Svenska fredssoldater i Hitlers skugga 1934–35 Lars Ericson Wolke
Historia
Det blodiga inbördeskriget i Sveriges närhet
Finska inbördeskriget Tobias Berglund & Niclas Sennerteg