Det är viktigt att skilja på det som hände året 1968 och de olika innebörder vi lägger i ”68”, som oftast syftar på en länge period av vänsterradikalisering. Henrik Berggren vill i sin bok 68 återföra oss till hur det faktiskt var 1968 och visa att mycket hände som inte var relaterat till vänstervågen. Det är också uppenbart att politiska behov i dag påverkar framställningen av ”68”. Ulf Bjereld och Marie Demker skildrar i sin bok 68 – När allting började perioden utan att ens nämna marxism och leninism. Vad de tillskriver ”68” passar bättre in på 60-talets socialdemokrati, argumenterar recensenten Martin Wiklund.
De unga 68:orna drömde om ett nytt samhälle, men det var inom det bestående samhällets institutioner, såsom skola, medier, kyrka och universitetsvärlden, som de faktiskt kom att utöva stort inflytande. Märkligt nog har ingen förrän nu på allvar tagit sig an det inflytande ”68” hade inom akademin. Därför är Alexander Ekelunds avhandling Kampen om vetenskapen ett pionjärarbete som bryter ny mark för framtida forskning, menar recensenten Henrik Lundberg. Aktivisterna ville förändra universitetsdisciplinerna så att deras politiska verksamhet skulle kunna växlas in till akademiskt kapital.
Den franske filosofen Alain Finkielkraut beskriver sig själv som en obskyr fotsoldat under det franska 1968 och anser i dag att man då mest lekte revolution. Han menar att det handlar om en generation som hade växt upp efter kriget och upplevde sin bekvämlighet som en kvävande kokong. Genom att bli revolutionär kunde man skriva in sig i en tradition av heroiskt motstånd.
Två nya böcker om 1968 står för helt olika sätt att förhålla sig till historia. Statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker har anpassat tolkningen till sina nutida ideal och skriver...
Den franske filosofen Alain Finkielkraut beskriver sig själv som en obskyr fotsoldat i 68-rörelsen. Numera ställer han sig kritisk till både händelserna och idéerna. De som vill återknyta till ”68”...
Ingen har hittills på allvar tagit sig an frågan om vänsterradikaliseringens påverkan på svensk humaniora och samhällsvetenskap. Därför är Alexander Ekelunds gedigna doktorsavhandling ett pionjärarbete som bryter ny mark för...
Åren mellan 1965 och 75 – för det är oftast detta vi menar när vi talar om ”68” – var en eruption som vi fortfarande präglas av. Som Henrik Lundberg...
När hoppet om en alternativ samhällsordning grusades mot 70-talets slut fylldes tomrummet av de mänskliga rättigheterna. På senare år har engagemanget emellertid försvagats till den grad att en del menar...
Den judiske historieskrivaren Flavius Josephus verk utgör de i särklass viktigaste utombibliska källorna till judendomen under den tidiga romerska perioden. I Judarnas krig skildrar Josephus de inre striderna i Israel...
En vanlig vänsterståndpunkt i dag är att se normen som problemet, inte den som bryter mot den. Men det finns en annan vänsterposition, som går tillbaka på Marx & Engels...
Det mytiska året 1968 blev en kulmen på den franske filmregissören Jean-Luc Godards mest vitala skaparperiod. I filmen Le Redoutable skildrar Michel Hazanavicius detta år i Godards liv. Estetiskt är...
Europa präglas fortfarande av kampen mellan modern demokrati och förmodern samhällsordning, menar statsvetaren Sheri Berman som i en kommande bok analyserar den moderna demokratins uppkomst i Europa. Denna långsamma process...
In many parts of the world, and particularly in the EU, the Scandinavian welfare-state model has been celebrated and looked upon with envy. However, the upcoming Swedish election in September...
En fantastisk utveckling pågår inom evolutionsforskning och genetik. Gamla trätoämnen har kunnat läggas åt sidan, ett exempel är frågan om hur jordbruket introducerades i nuvarande Sverige. Forskningen har kastat ljus över...
