I detta dubbelnummer, som blir Respons sista, får vi genomlysningar av konstscenen, kultursidorna, bostadspolitiken, arbetsmarknaden, diplomatin och utrikespolitiken. Franz Boas och Margaret Mead hamnar intill Kung Arthur, Voltaire och mordet på Olof Palme. Klimatfrågan behandlas ur filosofiska och filmvetenskapliga perspektiv, en lång essä diskuterar ljudbokens konsekvenser för litteraturen och läsandet. Man kan tycka att det spretar, men i en tid av åsiktskorridorer, chattforum, trygga rum och tydligt avgränsade Facebook-flöden är just detta slags tvärvetenskapliga fyrverkeri viktigare än någonsin.
Diplomatihistoriens ställning på svenska universitet är svag och därför är diplomatiska aktörers memoarer en viktig ingång till ämnet. Historikern Aryo Makko har gått igenom de senaste årens utgivning på området...
Kultursidorna har blivit alltmer ledarredaktionslika. Men i en värld av tydligt definierade åsiktskluster är deras historiska förmåga till problematisering och fördjupning viktigare än någonsin. Det menar Pelle Andersson i en...
Vi har alltid haft låga stränder, för att travestera Tomas Tranströmer. När Respons startade 2012 var ambitionen att vi efterhand skulle kunna bära våra egna kostnader genom betalande prenumeranter, en...
Det europeiska perspektivet lockar inte längre humanister. Respons tidigare redaktör Johannes Heuman känner ett visst vemod över denna utveckling. Rysslands krig i Ukraina har väckt frågor om vad Europa står...
I en rapport visar Anders Kärnä att andelen högutbildade administratörer vid våra högre lärosäten har blivit fler utan att forskarnas administrativa börda har minskat nämnvärt. Kan detta bero på att...
I en alltmer infekterad debatt om ljudboken som litterärt medium blir de ofta sammanblandade argumenten svåra att hålla isär. Jonas Ingvarsson ger sig på att bringa reda i debattens många...
Klimatförändringen väcker frågor om vilka möjligheter vi egentligen har att gestalta en planetär verklighet bortom det mänskliga. I denna essä om ekokritisk film reflekterar Anna Sofia Rossholm över hur olika...
Det är svårt att nagla fast den franske författaren och filosofen Georges Bataille (1897–1962) och hans skrivande vid en viss position. Hans arbeten om materialism, slöseri, onytta och det heterogena...
I de översatta verken i volymen Walesiska sagor och dikter om Arthur tecknas en värld präglad av oreflekterad råhet. De höviska inslagen uppfattas mest som något som man måste riva...
Det påpekas ofta att användningen av sociala medieplattformar påverkat både vår förmåga och villighet att interagera med längre och mer nyanserad information. Hur formar de nya förutsättningarna för det digitala...
Ljudboksformatet utgör en utmaning i både positiv och negativ bemärkelse, men dess möjligheter har hittills inte tillvaratagits av förlagen, som läser och lyssnar slarvigt och låter adaptionerna präglas av bekvämlighet...
