Allvarsam risktagare som älskade skönhet

Thielska Galleriet. Konsten – Huset – Tiden
Patrik Steorn (red.)

Langenskiöld
243 sidor
ISBN 9789188439741

| Respons 4/2021 | Låst recension | 8 min läsning

Denna bok levandegör omsorgsfullt bilden av finansmannen och mecenaten Ernest Thiel (1859–1947), hans samtid och Thielska Galleriet. Ernest var en gestalt i händelsernas centrum och berättelsen om honom är kantad av personer som har varit viktiga för Sveriges ekonomiska och kulturella tillväxt. Att vara mecenat är liksom att syssla med finanser ett risktagande. Thiel intresserade sig särskilt för excentriska konstnärskap.

På Blockhusudden i Stockholm blickar Signe Maria Thiel ut över den moderna trädgården med inhemska barrträd. Hon korresponderar ofta om årstidernas växlingar och skriver om de fyra skulpturerna på terrassen utanför fönstret. Signe Maria och hennes make Ernest Thiel flyttade in i den vita villan längst ut på Djurgården i december 1905 och ett par år senare är de specialbeställda skulpturerna installerade, i ögonhöjd i enlighet med konstnärens önskan. Ernest är lika begeistrad som hon och skriver till skulptören Gustav Vigeland i Oslo att han måste komma och hälsa på så snart som möjligt.

Publ. i Respons 4/2021

I FOKUS | Gudomliga komedier

Relaterat

Svindlare, mecenat och Nietzschean

Vid förra sekelskiftet var bankiren Ernest Thiel en av landets rikaste personer. Han hade gjort sig enorma förtjänster på att förmedla lån till staten och andra intressenter. Thiel var gift...

Av Lars Grahn