Föregående

nummer

Torsdag 17 augusti 2017

4/2015

Tema: Nationen & Nationalstaten, i en tid då många sluter upp kring nationalstaten och understryker nationella skiljaktigheter.
Historia
Kerstin E. Wallin & Lena Lundgren & Mats Myrstener
Böcker, Bibliotek, Bildning
Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk
Stockholmia | 372 s | Isbn 9789170312816
Recensent: Lars Grahn
Bibliotek inspirerades av USA

Fri tillgång till bokläsning ingår i de folkhems- och folkbildningsideal som präglar svensk identitet. I botten ligger förhoppningar om att motsättningar kan överbyggas genom frivillig bildning och självfostran. Ofta förknippas denna idealism med socialdemokratin och dess bakgrund i det tyska partiet. Men en viktig idékälla fanns också i USA och dess välutvecklade biblioteksväsende vid förra sekelskiftet. Förmedlare av de amerikanska tankarna var Valfrid Palmgren, energisk och välutbildad doktor i romanska språk och bibliotekarie vid Kungliga Biblioteket. 1907 fick Palmgren regeringens uppdrag att undersöka de nya biblioteken i USA. Resultatet blev en grundlig och engagerande reserapport, Bibliotek och folkuppfostran, som spreds i 3000 exemplar. 1909 tillsattes hon att som ensamutredare föreslå hur allmänna bibliotek skulle organiseras i Sverige. Beslutet om stöd till folkbiblioteken fattades 1912, i stort sett enligt hennes förslag.

Hon satt i Stockholms stadsfullmäktige för Allmänna valmansförbundet, högern. I debatterna om hur ett stadsbibliotek i Stockholm skulle organiseras kom hon i konflikt med vänstern. Hennes idéer om ett allmänt bibliotek stod i strid med de intressen som fanns att behålla verksamheten som uttryck för agitatoriska och ideologiska syften i arbetarbiblioteken och folkbildningsförbundens bibliotek. Striden sinkade inrättandet av Stockholms stadsbibliotek till 1928, när byggnaden vid Sveavägen stod klar. Då var de vänstersocialister som hade tänkt sig biblioteken som element i en proletär motoffentlighet uteslutna ur socialdemokratin.

Till Svensk biblioteksförenings 100-årsjubileum i år har folkbildnings- och biblioteksforskarna Lena Lundgren, Mats Myrstener och Kerstin E. Wallin skrivit en stor bok om Valfrid Palmgren. Där ges en intressant teckning av en stark person som hyste många övertygelser om bildning och uppfostran, kvinnans ställning i politik och samhälle, det svenska språkets och litteraturens värde och mycket annat. Kapitlen är många vilket har fått en del upprepningar som följd. Bilden av Valfrid Palmgren har inte kunnat ges en helt tillfredsställande helhetsutformning.

Valfrid Palmgren är inte heller lätt att sammanfatta. Hennes bakgrund och uppväxt vore värda en utvidgad egen studie. Hon var dotter till Karl Edvard Palmgren, grundare av Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom 1876, från 1891 under namnet Palmgrenska samskolan, nedlagd 1977. Palmgren hade goda kontakter i regeringen och hovet. Vid sin skola tillämpade han nya pedagogiska idéer om slöjd och kroppsövningar som skulle övertyga medel- och överklassens barn om arbetets värde. Samundervisningen skulle visa pojkar och flickor att de i första hand är individer. Valfrid undervisade under flera år i sin fars skola.

Redan 1911 lämnade hon politiken i Stockholm och det barn- och ungdomsbibliotek som på hennes initiativ var under bildande. Hon övergav också sin karriär vid KB för att gifta sig med den danske vattenbyggnadsingenjören Jon Munch-Petersen. I Köpenhamn verkade hon fram till sin död 1967. Hon fick flera barn och arbetade som lärare i svenska vid lärarhögskolan och universitetet, höll i många år radioföredrag om svenskt språk och kultur, slet med ett dansk-svenskt lexikon och var Sveriges inofficiella kulturambassadör.

Den historiskt viktigaste insatsen måste dock anses vara överförandet av den library spirit hon mötte i USA. I denna lyftes boken fram som ”den yppersta av de vägar, som leda till mänsklig förståelse”. Boken och kvinnorna var krafter som skulle ”överskrida gränser och skapa fred på jorden”. Biblioteken var deras arena. Denna idealism kräver hög abstraktionsnivå. Det är Boken som dyrkas, inte böckerna, ty bland dem finns ju också ”smutslitteratur” i Nick Carter-stil och annat förfärligt.

Fortfarande ingår det rituella upphöjandet av Boken som sådan i biblioteksandan. Man kan le en smula åt anspråken. Men mer bör de nog hedras ändå. Folkhem, folkuppfostran och folkbibliotek är grundstenar i svensk civilisation. Överklassdamen Valfrid Palmgren lade flera av dem.

Lars Grahn är senior editor på Respons.

– Publ. i Respons 4/2015

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet