Föregående

nummer

Tisdag 17 oktober 2017

4/2013

Tema: När Norstedts Sveriges historia hunnit fram till nutiden är det dags att fråga om den svenska modellen verkligen var så unik.
Konstarterna & medier
Mikael Böök
Biblioteksaktivisten
Essäer om makt och bibliotek
ARTEMISIA EDIZIONI | 235 s | Isbn 9789518904154
Recensent: Ida Westin
Book kräver makt åt biblioteken

Om den gängse bilden av bibliotekarien är en tystlåten, bokvagnsskjutsande, koftklädd varelse som viskande rekommenderar sommarläsning över en dammig disk är hon i Mikael Bööks värld snarare en itkunnig, bildad, kämpande kraft i samhället. Böök, som kallar sig själv biblioteksaktivist, ser i bibliotekarien och biblioteken redskap för en samhällsomvandling i en humanistisk, humanitär, folkupplysande, egalitär och hållbar riktning. Biblioteksaktivisten består delvis av redan publicerade artiklar, bland annat från BiS (Biblioteket i Samhället), Ny Tid och Nya Argus, samt blogg­inlägg och mejlväxlingar med andra internationella biblioteksaktörer. En personlig betraktelse av biblioteken växer till en vision om hur världen skulle kunna bli en bättre plats tack vare biblioteken.

Böök berättar målande om sina erfarenheter av biblioteksuppbyggnad i Afrika, från World Social Forums bibliotekssektion, och från kommunbiblioteksaktiviteter hemma i Finland. För honom är världens bibliotek den bästa garanten för medborgarmakt och individers samhällsinflytande. Böök pläderar för en fjärde statsmakt, en biblioteksmakt; bibliotekarien med sin (enligt Böök) sympatiska och okorrumperade yrkesetik borde bestämma mycket mer. Exempelvis bör biblioteket ha kontroll över IP-nummerutdelning för att nätet ska bli friare; den internationella paraplyorganisationen för bibliotek, IFLA, borde ha sin hemvist i ICANN ­(Internet Corporation for Assigned Names and Numbers). Biblioteket borde ha vad Manuel Castells har kallat den informationella makten.

Jag kommer att tänka på Newman i Seinfeld, den där elake tjocke brevbäraren som skryter om sitt yrke: ”When you control the mail, you control information!” Om man byter ut ”mail” mot ”cyberspace” fångar det också det problematiska med Bööks vision. Påståendet om informationskontroll är nog sant på ett basalt plan, men världen är litet mer komplicerad och rymmer många starka aspiranter på cyberkontrollen.

Bööks visioner må vara storvulna men nog har han rätt i att det behövs en utopi att sträva mot för att nå viktiga delmål, som att biblioteken bör vara mer aktiva och delaktiga i de stora digitaliseringsprojekten. Men cynikern i mig undrar ändå vem som skulle vilja avlöna denna radikala, världsförbättrande, kritiskt tänkande, bildade biblioteksaktivist.

När Bööks namn dyker upp i e-post­listan och diskussionsforumet för bibliotekarier BIBLIST är det under den internationella, pricklösa, namnformen ”Book” vilket känns passande: tron på bokens sprängkraft för att uppnå en bättre värld, den fria informationens vikt och bildningens kärnvärde är centrala inslag i hans credo. Som varje förespråkare för fri information skyr Böök privatiseringar som oundvikligen innebär begränsningar för fri och okontrollerad kommunikation för internetanvändarna. Han vurmar för Wikileaks och Bradley Manning och hade boken kommit senare hade säkerligen även Edward Snowden prisats. Böök är något spretigare än Rasmus Fleischer i Boken och Biblioteket (Inc förlag, 2011), men han har sannerligen omvärldsbevakat internetutvecklingen och informationstillgångar och informationssäkerhet och bibliotekens roll sedan ett par decennier. Liksom Fleischer har han skarp blick för censur och maktens ständigt återkommande intresse av att undanhålla information. Han har helt rätt i att försvar för teknisk och praktisk öppenhet måste vara en inbyggd del av all biblioteksverksamhet.

Något som den finkänsliga kanske skulle kunna ta anstöt av är Bööks antydan att de flesta anställda och chefer på bibliotek inte har tillräcklig kunskap om biblioteksmaktens potential, utan agerar passiva hantlangare åt kommersiella företag. Okritiskt köper vi in stora databaslösningar där tusentals tidskrifter aldrig används och slumpar därmed bort urvalsuppdraget. Ett av hans förslag på arbetsuppgift för bibliotekarierna är att skriva på Wikipedia: “Skulle inte biblioteket kunna betrakta Wikipedia som sin sak på samma sätt som läkarna försöker främja folkhälsan och domarna strävar efter att stödja rättsstaten?”

Böök är tekniskt à jour och ligger långt före många bibliotekariers nyvakna förälskelse i e-boksutlåning. Han inser att om biblioteken ska låna ut förlagens högst begränsade utbud av e-böcker, betalar de för ett lån som förlagen lika gärna kunde göra själva. Förlagen fakturerar biblioteken orimligt högt – 20 kronor per lånad bok – och skattebetalarna betalar via biblioteksbudgeten. Detta är något som det visserligen kämpas mot i Svensk Biblioteksförening, men denna smygprivatisering av biblioteksbudgetarna talas det inte tillräckligt mycket om.

Biblioteksaktivisten är en bok som bör läsas på landets alla, numera många, biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar. Biblioteken har makt. Låt oss diskutera vilken, och hur den ska användas och utvecklas.

Ida Westin är bibliotekarie.

– Publ. i Respons 4/2013

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet