Föregående

nummer

Tisdag 26 september 2017

1/2013

Tema: Krisen 2008 innebar slutet på den amerikanska drömmen att man kan bli vad man vill bara man arbetar hårt och målmedvetet.
Ekonomi
David Graeber
Skuld – De första 5000 åren
Daidalos | 537 s | Isbn 9789171733948
Recensent: Gabriella Körling
Den som står i skuld är inte ensam

I sin uppmärksammade bok vänder David Graeber upp och ner på etablerade uppfattningar inom den konventionella ekonomihistorieskrivningen som han menar bygger på en förenklad syn på mänskliga relationer. Att skulder måste betalas tillbaka grundar sig inte på en ekonomisk logik utan på en moralisk logik och det är framför allt de fattiga som tvingas att betala tillbaka, medan banker och storföretag räddas.

Göran Perssons användning av uttrycket ”den som är satt i skuld är icke fri” i samband med budgetsaneringen efter 90-talets finanskris i Sverige har aktualiserats genom den svit av finanskriser som har drabbat världsekonomin efter 2008. I kölvattnet av dessa kriser svallar diskussionsvågorna om lån och skulder höga. Men vad är egentligen skuld? Boken Skuld: de första 5000 åren ger inget enkelt svar på frågan. David Graeber visar att skuld är en central del av den mänskliga erfarenheten. Även om boken tar sin utgångspunkt i skuld täcker den ett vitt spektrum av frågor som rör själva hjärtat av ekonomi, samhälle och vad det är att vara människa. I jakten på svaren på stora frågor rör sig antropologen Graeber också fritt över geografiska, historiska, litterära och vetenskapliga disciplinära gränser.

Han frågar sig vad den ofta upprepade dogmen att skulder alltid måste betalas tillbaka grundar sig på. Dogmen legitimerar i mångas ögon Internationella Valutafondens benhårda indrivning av tredje världens skulder, trots att skuldindrivningen drabbar vanliga människor genom strukturanpassningar med mera. De straffas för skulder som till syvende och sist har skapats av banktjänstemän i Väst och av oftast icke-demokratiskt valda ledare i det skuldsatta landet. Graebers kritik gäller inte bara den uppenbara orättvisan och ojämlikheten i skuldindrivningen, utan också dess inneboende motsägelser. Världsekonomin bygger till stor del på skuld, på privata konsumtionsskulder och statligt underskott. Om alla betalade tillbaka sina skulder skulle ekonomin kollapsa.

Som Graeber visar grundar sig uppfattningen att skulder måste betalas tillbaka på en moralisk och inte en ekonomisk logik. Det har alltid funnits skillnader i hur man har behandlat skuld och skuldsatta. Innan kravet på skuldavskrivning drevs igenom tvingades länder i Afrika betala tillbaka sina skulder två eller tre gånger på grund av stigande räntor, medan USA:s statsskuld fortsätter att skena. Det var nyblivna husägare som drabbades hårdast av bolånekollapsen i USA. De förlorade sina hus och deras skulder drevs in medan banker och storföretag räddades.

Spekulation som bygger på lån och lånegivande i företagande ses som något som driver ekonomin framåt. Privat skuld däremot, som ofta drivs av viljan att bygga och bibehålla sociala relationer, ses som överdriven njutningslystnad och som moraliskt förkastlig. De fattiga människor och fattiga länder som har liten politisk eller ekonomisk makt drabbas av skuldbeläggning i dubbel bemärkelse; de får bära både den ekonomiska och den moraliska skuldbördan.

Belysningen av ojämlika skuldförhållanden i dagens värld är en central del av Graebers kritik av den rådande världsordningen och marknadsekonomins totala dominans. Han har spelat en central roll i Occupy Wall Street-rörelsen och hans politiska aktivism och röst driver berättandet framåt. Men det kanske mest givande, nytänkande och imponerande i Skuld - De första 5000 åren är hans minutiösa undersökning av skuld och skuldrelationer i olika samhällen genom historien. Hans undersökning resulterar i en egensinnig ekonomihistoria som kullkastar centrala antaganden om pengar, framväxten av marknader och hur vi har kommit till den punkt där vi nu befinner oss. Graeber visar att den konventionella ekonomihistorieskrivningen bygger på en förenklad syn på mänskliga relationer, som har haft en otrolig genomslagskraft. Samtidigt förbiser ekonomihistorien vilken central roll som våld och krig har spelat i framväxten av pengar och kommersiella marknader.

 

Graeber vänder på ett effektivt och ofta underhållande sätt upp och ner på vedertagna sanningar om ekonomi. Han utnämner ”myten om byteshandel” till ekonomivetenskapens ursprungs- eller skapelsemyt. Med ”myten om byteshandel” syftar Graeber på antagandet att pengar har sitt ursprung i byteshandel, som är en naturlig utveckling av människans inneboende drift att som Adam Smith uttryckte det, ”göra affärer, idka byteshandel och sätta varor i omlopp”. Problemet är, som antropologer länge har påpekat, att det aldrig har funnits ett samhälle med en renodlad bytesekonomi. De exempel som ges i ekonomiska läroböcker för att förklara utvecklingen från byteshandel till pengar är oftast helt fiktiva.

En lärobok som Graeber citerar anför som exempel två män som bor i en by. Den ene, Henry, har potatis men vill ha ett par skor. Den andre, Joshua, har ett extra par skor och vill ha potatis. Båda blir därför nöjda med ett utbyte - Henry får sina skor och Joshua sin potatis. Men om Henry till exempel bara hade haft ved som Joshua inte behövde, då hade flera parter behövt vara med i byteshandeln. Lärobokens slutsats är att problemet löses genom introduktionen av pengar. Nu kan Henry sälja sin ved till någon annan och köpa skorna från Joshua.

Men finns det verkligen inte några alternativ? Hur trovärdigt är det egentligen att den enda formen av ekonomiska transaktioner är byteshandel? Graeber spinner vidare på fiktionen och pekar på flera andra möjligheter. Joshua kanske helt enkelt ger skorna till Henry och får potatis av Sam. Scenariot att Joshua ger skorna till Henry skulle faktiskt vara mer trovärdigt eftersom det bygger på ”fakta”. Enligt historiska och etnografiska källor är byteshandel (direkta utbyten) ovanliga och sker oftast mellan främlingar eller fiender. Ekonomiska transaktioner har i stället oftast baserats på olika former av kreditsystem och således på skuld. Alla står i skuld till alla i riktiga (inte påhittade) samhällen och marknadsplatser. Dessutom finns det, som Graeber understryker, flera olika och samexisterande moraliska grunder för ekonomiska relationer och erfarenheter, allt från solidaritet och mänsklig sällskaplighet, reciprocitet och ömsesidighet, till hierarkiska ekonomiska relationer, vilket öppnar för ett ännu större spektrum av olika möjliga transaktioner. Graeber menar att ekonomers ovilja att ta till sig motbevis mot den gängse uppfattningen om pengars ursprung beror på att detta antagande är centralt för ekonomins teorier om universellt mänskligt beteende, som till exempel antagandet att människor drivs av en önskan att maximera vinst genom affärstransaktioner och handel.

Men myten om byteshandel förenklar inte bara mänskliga och ekonomiska relationer. När framväxten av pengar och marknad framställs som något naturligt, ett steg på en evolutionär utveckling och frikopplas från stat och institutioner, försvinner också den parallella och tätt sammankopplade historien om framväxten av pengar och marknader genom våld, förtryck och ojämlikhet. Graeber skildrar till exempel vad som händer när ”mänskliga ekonomier”, det vill säga ”ekonomiska system som i första hand är inriktade, inte på ackumulation av rikedomar, utan på att upprätta, bryta ner och omstrukturera mänskliga relationer” slogs sönder, efter att ha tvingats in i ett våldsamt system av skuld och handel genom utbredningen av slavhandeln som en del av expansionen av en kommersiell ekonomi.

I sin kartläggning av skuld, kredit och pengar rör sig Graeber över flera årtusenden och mellan olika regioner och civilisationer (Mesopotamien, Egypten, Grekland, Kina, Indien). Han visar att pengars ursprung är tätt sammankopplat med krigföring och behovet att hålla sig med arméer, eftersom pengar var ett praktiskt sätt att avlöna soldater. Detta är bara ett av flera exempel som visar att marknad och stat alltid har varit tätt sammanflätade. Graeber pekar också på att pengar kontinuerligt har växlat mellan att vara virtuella och fysiska. Pengar och hårdvaluta (fysiska pengar) dominerar under perioder av krig och plundring medan kredit (virtuella pengar) dominerar under perioder av social fred eller inom nätverk baserade på tillit. Olika civilisationer och religioner har förhållit sig olika till kredit och skuld. Försök att reglera skuldrelationer (mellan gäldenärer och skuldsatta) har varit ett återkommande tema genom historien och i olika civilisationer, eftersom ockerräntor och skuldindrivning ofta ledde till social misär och sociala motsättningar.

Den historiska genomgången av skuld och kredit utmynnar i en beskrivning av de kapitalistiska imperiernas dominansperiod och av kopplingen mellan pengar, skuldsättning, våld och imperialism. Graeber pekar på kopplingen mellan USA:s statsskuld och militära makt genom de enorma utgifter som krävs för att upprätthålla landets militära dominans. Samtidigt hävdar han att USA:s militära makt också möjliggör dollarns dominans på världsmarknaden.

Graeber vänder sig till en bred publik och undviker att fastna i inomdisciplinära debatter. Boken har mycket välförtjänt också fått ett stort genomslag. En av dess stora förtjänster är att den är global i sin ansats. Europa står inte i centrum utan är snarare perifert och den kapitalistiska ekonomin används inte som måttstock. Graebers förmåga att koppla ihop olika historiska och nutida fenomen, mellanmänskliga och nationalekonomiska relationer och samband, det lokala och det globala, är imponerande.

Samtidigt är det inte alltid lätt att hänga med i narrativet som med svindlande fart kastar sig mellan olika teman och tidsepoker. Graeber ställer stora frågor, utmanar vedertagna sanningar, men ger föga förvånande inga enkla svar. Han förverkligar antropologins ofta glömda och alltför ofta outnyttjade potential att föra fram ett holistiskt perspektiv, ett kritiskt förhållningssätt till sanningar som tas för givna, vilket befrämjar alternativa sätt att se på världen. Men det är med en viss besvikelse som man konstaterar att antropologiska studier spelar en ganska liten roll i boken. Diskussionen av antropologiska verk berör mest äldre, klassiska studier. Resten är anekdoter från författarens eget fältarbete (i Madagaskar) och en handfull nyare antropologiska studier. Det leder till att antropologin och de samhällen antropologer studerar framstår som ytterst exotiska.

Graebers svar på frågan om man inte måste betala sina skulder är ett resolut nej. Denna etablerade inställning bygger på felaktiga antaganden och på ojämlika ekonomiska och politiska förhållanden. Skuld är enligt Graeber ett ”förvanskat löfte” uppbackat av ”våld och matematik”. Samtidigt är skuld en central del av den mänskliga erfarenheten. Med hjälp av Laura Bohannans tidiga studier i ett Tiv-samhälle i Nigeria på 1950-talet beskriver Graeber till exempel hur kvinnorna i byn genom ett kontinuerligt gåvoutbyte anstränger sig att alltid stå i skuld till varandra. Skuld är därmed en social relation som håller ihop samhällslivet. Att inte stå i skuld till någon är att isoleras, att bryta banden med sina grannar. Graebers historia om skuld visar att den sociala sidan av skuld - reciprocitet- förändras när relationer blir anonyma och skuld blir något som kan beräknas med exakthet. Då reduceras mänskliga relationer och värden till en sifferexercis.

Gabriella Körling är fil. dr i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

– Publ. i Respons 1/2013

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet