Elitprojekt blev hela folkets angelägenhet

En samhällelig angelägenhet – Framväxten av en symfoniorkester och ett konserthus i Stockholm, cirka 1890–1926
Mia Kuritzén Löwengart

Acta Universitatis Upsaliensis
253 sidor
ISBN 9789151301426

Av Henrik Rosengren

| Respons 1/2019 | Låst recension | 9 min läsning

När konserthus började etableras i Europa var borgerligheten drivande, men för Stockholms del sammanföll byggandet av konserthusen med demokratiseringen och blev ett folkbildningsprojekt. Mia Kuritzén Löwengart kartlägger i sin intressanta avhandling ett antal faktorer som var avgörande i det stockholmska fallet, men hon kunde tydligare ha betonat projektets betydelse för formandet av en svensk nationell identitet.

På många sätt står det vi i dagligt tal kallar den klassiska musiken inför stora utmaningar. En ålderstigen publik, minskade ekonomiska medel för landsortsorkestrar och ett allt svagare söktryck till de högre musikutbildningarnas instrumentalundervisning är några av de faktorer som gör framtiden osäker. För genrens etablering har det varit viktigt att den uppfattats som en angelägenhet för hela samhället och med grund i den uppfattningen fått ekonomisk uppbackning via offentliga medel.

Publ. i Respons 1/2019

TEMA | Genredigering

Relaterat

Musiker som gick i takt

Forskningen om Tredje rikets kulturpolitik är omfattande och det mesta av det som tas upp i Anders Carlbergs bok är känt sedan länge. Men som en populärt inriktad musikhistorisk författare...

Av Henrik Rosengren

Henrik Rosengren

Henrik Rosengren är docent i historia och verksam som lektor och prefekt vid Historiska institutionen, Lunds universitet. För tillfället forskar han om musikrelationerna mellan det svenska och östtyska musiklivet. Rosengren recenserar litteratur inom forskningsområdena antisemitism, musik och politik, biografiskrivande och svensk 1900-talshistoria. Läs alla texter