En väl smal globalhistoria

Den tyske historikern Sebastian Conrad är drivande inom globalhistoria, och med läroboken Globalhistoria – En introduktion erbjuder han såväl en teoretisk introduktion som en genomgång av fältet och de problem det brottas med. Globalhistoria, i korthet, är både en metod och ett perspektiv för att visa hur vår värld har hängt samman och hur det påverkat oss. Inriktningen har med andra ord tre ingångar: att utgå från att delar av världen har påverkat varandra, att medvetet sätta en plats i relation till andra eller finna hur och när världen blev globaliserad. Conrad ägnar sympatiskt nog inte mycket tid åt detaljerna i skillnaden mellan det här och världs- eller transnationell historia; han nöjer sig med att tydliggöra att en global analys alls inte behöver inkludera hela världen – i stället kan den fokusera på jämförelser eller kopplingar mellan platser. Tyvärr glider han sedan bort från den poängen.

Globalhistoria positionerar sig mot den metodologiska nationalism som utgår från att nationen är en naturlig undersökningsgräns samt mot teleologisk och eurocentrisk historieskrivning

Globalhistoria positionerar sig mot den metodologiska nationalism som utgår från att nationen är en naturlig undersökningsgräns samt mot teleologisk och eurocentrisk historieskrivning. Med det sagt är boken ganska traditionellt skriven. Den inleds med en historiografisk genomgång med fokus på världshistoria och makroanalyser, snarare än centrala teoretiska utvecklingar som den spatiala vändningen. Det är dock roligt att han tar upp de problem det medför att vilja röra sig bort från nationen och studera nya former av historisk utveckling – men att göra det inom nationella institutioner. Någonstans skaver det ju när den globalhistoria som presenteras främst består av män från engelskspråkiga länder samt Japan och Tyskland. Speciellt besvärligt blir det när den skevheten medför ett fokus på vissa geografiska områden.

De utomeuropeiska exemplen är påfallande ofta från Kina. Det gör att ett avståndstagande från eurocentrismen i stället blir en jämförelse mellan Västeuropa och Kina. Det riskerar att reducera globalhistoria till att handla om stora processer mellan och inom stora imperier. Historikern Frederick Coopers forskning om Afrika lyfts fram som ett exempel på fältets pluralitet, men faktum är att Cooper har kritiserat globalhistoriens svaga maktanalys och varnat för att den ska bli en omstöpt imperiehistoria, som firar globaliseringens landvinningar. Conrad upprepar att globalhistoria kan utveckla många fält, men hans exempel rör ofta frågor om modernitet och övergripande ekonomiska processer från ett makroperspektiv i traditionella områden med fokus på etablerade aktörer. Detta trots att globalhistoria skulle kunna förändra inte bara de svar vi kan få, utan också de frågor som blir intressanta att ställa.

En sådan fråga är den om isolering: som Conrad skriver så är det här ett ungt fält, och när väl förtjusningen över att vi allihop levt i samma värld lagt sig, kommer det bli än mer intressant att diskutera det som inte hänger ihop och vad som krävt eller möjliggjort det. Frågor kan också vara i relation till andra fält. Men undersökningar där en individ eller familj används som raster för historisk utveckling ges bara en sida och genushistoria ett enda stycke, trots att just genus-, person- eller vardagshistoria möjliggör extra spännande jämförelser och diskussioner om hur mycket kontakterna mellan vitt skilda platser har betytt.

Det blir märkligt, speciellt i de avslutande boktipsen och listan på ”baslitteratur”, att en författare som argumenterar för pluralitet exemplifierar det med undersökningar som är så lika i ingångar, syften, studieobjekt och geografisk och institutionell bakgrund. Det är roligt att äntligen se en introduktion till ämnet på svenska, men för den som vill inkludera ett globalhistoriskt perspektiv när den läser och skriver historia, ger denna bok en väl smal bild och kräver komplement.

Lisa Hellman är doktorand i historia vid Stockholms Universitet och skriver om det multikulturella vardagslivet i 1700-talets Kina.