Ekonomi

Ingen klar bild av valutaunionens problem eller framtid

Euro – Hur en gemensam valuta hotar Europas framtid
Joseph E. Stiglitz (övers. Margareta Eklöf)

Atlantis
416 sidor
ISBN 9789173538794

| Respons 5/2017 | Låst recension | 10 min läsning

Den viktigaste måltavlan för Joseph Stiglitz i hans bok om eurokrisen är den så kallade trojkan, Internationella valutafonden, EU-kommisionen och Europeiska centralbanken. Denna kritik är också bokens starkaste sida. Men någon riktigt klar bild av valutaunionens problem presenterar Stiglitz inte och det finns påtagliga luckor i hans argumentation. Den otydliga bilden av valutaunionens strukturella problem återkommer när han diskuterar vägen framåt. De flesta förslag till lösning som han formulerar skulle innebära ett stärkande av federalismen och utsikterna att genomdriva dem förefaller små.

Traditionellt har amerikanska ekonomer varit mer skeptiska än deras europeiska kollegor till projektet med en monetär union i Europa. Även en konservativ ekonom som Martin Feldstein, rådgivare till republikanska presidenter, betraktade planen på EMU som politiskt motiverad och med förmodade negativa ekonomiska effekter. I Europa hade många tongivande ekonomer varit involverade i Europeiska kommissionens utredningar kring en ekonomisk och monetär union sedan 1970-talet, och projektet hade blivit nära sammantvinnat med det paradigmskifte i ekonomiskt tänkande som i Sverige fick en bredare lansering på 80-talet som ”normpolitik” (genom Konjunkturrådets rapporter). I korthet gick denna ut på att fasta spelregler och minimal offentlig inblandning skulle skapa den mest effektiva ekonomin. I europeiskt perspektiv skulle en gemensam valuta fungera disciplinerande och tämja inflationen, som då sågs som det stora problemet.