Kinas ledare har identifierat sig med sina plågoandar

Wong menar att Kinas ledare har gjort karriär i ett totalitärt system och identifierat sig med sina forna plågoandar. Det finns ingen lag. Makt och pengar styr vad som snart är världens största ekonomi. Men landet är i dag mycket mer beroende av omvärlden än tidigare och det begränsar regimens handlingsutrymme.

För ett par veckor sedan meddelade Världsbanken att Kina, mätt i köpkraftsparitet, i år kommer att gå om USA som världens största ekonomi. Även om Kina i absoluta termer fortfarande ligger efter USA är det ytterligare en illustration av den omvälvande utveckling som inleddes 1978, när det kinesiska kommunistpartiet efter ett decennium av kulturrevolution svängde om och slog in på en politik av reform och "öppna upp". Efter trettio år av tillväxt är Kina i dag en ekonomisk och politisk stormakt. Landet tar allt större plats på världsscenen. Martin Jacques skriver i sin bok When China Rules the World att Kinas framväxt kommer att förändra världen. Inga globala frågor kan i dag lösas utan Kinas medverkan. Klimat, miljö, Iran, Syrien, Ukraina, Nordkorea, den globala handelsstrukturen för att nämna några, är frågor som kräver Kinas medverkan och engagemang. Utvecklingen i landet har globala dimensioner. Kina har redan blivit världens största utsläppare av växthusgaser. Man tillverkade 22 miljoner fordon förra året och har en energimix som till 70 procent består av kol, med allt vad det innebär för fortsatta luftföroreningar. Kina har världens största befolkning och präglas av växande inkomstklyftor, instabilitet och spänningar. Gapet mellan ekonomisk frihet och politisk ofrihet växer. Samtidigt har Kinas nytillträdda ledning, med president Xi Jinping i spetsen, proklamerat en "kinesisk dröm" som bland annat handlar om återfödelsen av det starka land Kina en gång var.