Föregående

nummer

Måndag 1 maj 2017

4/2012

Tema: Nationalekonomerna förutsåg inte kraschen, men deppar inte. Det är fortsatt högkonjunktur för självkänslan.
Ekonomi
Åsa Avdic
Rätt åt dig
Så blir du en lyckad konsument
Ordfront | 222 s | Isbn 9789170376269
Recensent: Karin M. Ekström
Konsumenter måste kunna sälja sig dyrt

Det stora utbudet av varor och tjänster i dag ställer stora krav på konsumenterna. Även om man saknar till exempel en belysning av hur synen på konsumenten har förändrats de senaste decennierna, ger Åsa Avdics bok en utmärkt vägledning och förtjänar en bred läsekrets.

Den kända journalisten Åsa Avdic presenterar i Rätt åt dig - Så blir du en lyckad konsument de grundläggande rättigheter som konsumenter har och diskuterar olika knep för att lyckas som konsument. Hennes erfarenhet som konsumentjournalist i radio och TV, för närvarande som programledare för SVT:s Plus, utgör en bra grund för att identifiera de fallgropar vi som konsumenter kan hamna i. I boken behandlas lagstiftning som marknadsföringslagen, konsumentköp-lagen, distans- och hemförsäljningslagen, konsumenttjänstlagen, rådgivningslagen och det nämns även olika instanser man kan vända sig till för att få hjälp som konsument. Vidare diskuteras konsumenters rättigheter och skyldigheter vid köp av resor, bostad, begagnat, el och försäkringar samt bluffakturor som är ett ökande samhällsproblem.

I takt med att konsumtionssamhället har utvecklats har rollen som konsument förändrats. En ökad mångfald av olika produkter/tjänster och avregleringar har medfört en ökad valfrihet, men har sam-tidigt inneburit att det ställs högre krav på konsumenters engagemang. Ibland är det svårt att se hur produkter/tjänster skiljer sig åt och emellanåt fordras kunskap för att förstå komplexiteten av samband. Åsa Avdic diskuterar till exempel att det vid finansiella tjänster kan vara svårt att avgöra om det varit rådgivning eller försäljning eftersom rådgivaren också är försäljare. Boken har ett konsumentperspektiv och syftar till att göra konsumenter mer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Det är angeläget i ett konsumtionssamhälle där fel val av till exempel finansiella tjänster och hantverkstjänster kan få förödande konsekvenser. Boken ger olika exempel, såsom fallet Acta Kapitalförvaltning.

Rätt åt dig är lättläst, en förutsättning för att nå ut till flertalet konsumenter. Att bli en medveten konsument är något vi lär oss med åldern och genom erfarenheter i livet. Inom konsumtionsforskningen betonas att konsumenten inte ska ses som fullärd i vuxen ålder utan att det handlar om ett livslångt lärande. Det faktum att samhället kontinuerligt förändras, till exempel genom informationsteknologin, nödvändiggör att lärandet pågår hela livet. Nya sätt att marknadsföra, till exempel produktplacering, och nya sätt att handla, såsom internet, gör att konsumenters kunskap om marknadsföringsmetoder, rättigheter och skyldigheter kontinuerligt behöver uppdateras.

När jag läser boken tänker jag speciellt, men inte enbart, på unga som står inför större köp som resor, bil och bostad. Eftersom konsumentkunskap inte är ett obligatoriskt ämne på gymnasiet skulle boken kunna fylla en roll där, eftersom det är angeläget att alla unga lär sig om sina rättigheter och skyldigheter som konsumenter. I slutet av varje kapitel ges en lätt-överskådlig sammanfattning av sådant som är viktigt att tänka på, till exempel ”att tänka på när du köper tjänster”. Olika råd ges genomgående, såsom att ”betala aldrig för något du inte uttryckligen köpt eller beställt” eller ”genom att gå med på att säga upp ett avtal kan du nämligen anses ha bekräftat att ett avtal finns, och därmed försatt dig i ett sämre läge”.

Åsa Avdic menar utifrån sin erfarenhet som konsumentjournalist att följande är viktigt för att bli nöjd som konsument, nämligen ”välj rätt från början, känn till dina rättigheter, orka bråka och välj dina krig”, det vill säga spara krafterna för att orka bråka om de dåliga köpen. Att välja rätt från början handlar om att utgå från sina behov snarare än det utbud som finns. Detta är inte okomplicerat i ett konsumtionssamhälle där behov inte alltid definieras utifrån det som saknas utan även i relation till ett socialt sammanhang. Diskussionen om behov är alltför förenklad, men samtidigt tycker jag att ifrågasättandet av varför man handlar är viktigt, eftersom köpbeslut får konsekvenser för ekonomi, miljö etcetera. Åsa Avdic menar att det är viktigt att fundera över vad saken ska användas till, hur ofta den ska användas och vad man är beredd att betala. Uppmaningen att klaga tycker jag är bra, men jag ser också problemet att det framför allt är engagerade konsumenter som orkar klaga. Många missnöjda kunder klagar inte. Däremot kanske de röstar med fötterna genom att inte göra om misstaget att handla av någon som de förlorat förtroendet för.

Samtidigt som boken ger en bra översikt över konsumentskydd saknar jag en reflektion över hur synen på konsumentskydd och konsumentpolitik har förändrats. Det finns en kortare diskussion om hur Hemmens forskningsinstitut och Aktiv Hushållning 1957 slogs samman och förstatligades under namnet Statens Institut för Konsumentfrågor och att detta institut 1973 slogs samman med Statens Konsumentråd och Varudeklarationsnämnden för att bilda den statliga myndigheten Konsumentverket. En historisk beskrivning av konsumentupplysning och konsumentpolitik finns i boken Konsumera rätt - ett svenskt ideal, behov, hushållning och konsumtion skriven av idéhistorikern Peder Aléx, men det hade varit intressant med en kortare diskussion i Avdics bok om hur synen på konsumenten förändrats under de senaste decennierna.

Under 1980-talet och kommande decennier gjorde nyliberalismen och dess tro på individens frihet och kapacitet att göra rationella val avtryck även inom konsumentpolitiken. Marknader avreglerades utan att man reflekterade över hur svårt det är att välja och det faktum att vissa konsumenter har lättare att göra informerade val än andra. Det är min övertygelse att ett konsumentperspektiv före avregleringarna, där man hade satt sig in i olika konsumenters situationer för att göra det enklare för dem att göra medvetna val av pension, el och tele, skulle ha lett till bättre fungerande avreglerade marknader. En annan reflektion är att synen på att upplysa konsumenten om hur han/hon bör agera har förändrats de senaste decennierna. Kampanjer med pekpinnar liknande Socialstyrelsens rekommendation att äta 6-8 brödskivor om dagen förekommer inte längre. Det dominerande antagandet är att konsumenten väljer fritt, men det är en sanning med modifikation eftersom friheten att välja varierar med resurser såsom pengar, kunskap etcetera.

I boken konstaterar Åsa Avdic att ”vi har en mestadels bra konsumentlagstiftning i Sverige”. Det nämns inte att regeringen förra året tillsatte en utredare för att se över stödet till konsumenter. Kanske anledningen kan vara att betänkandet från utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43, överlämnades till konsumentministern i slutet av juni, efter det att denna bok tryckts.

En vidare diskussion om i vilken utsträckning medier bevakar konsumenters rättigheter hade varit önskvärd. I boken nämns bland annat radioprogrammet Plånboken, men det hade varit intressant med en översyn av olika medier som ägnar sig åt konsumentjournalistik. Ett exempel är Göteborgs-Posten som under flera år satsat på detta. Eventuellt kunde en mer ingående diskussion av jämförelsesajter ha varit intressant eftersom de ofta spelar en viktig roll för många konsumenter som söker information.

Rätt åt dig är trots dessa invändningar läsvärd och välbehövlig i dagens konsumtionssamhälle. Det är min förhoppning att boken inte läses enbart av redan engagerade konsumenter som ser, lyssnar på och läser konsumentjournalistik. Utmaningen ligger därför i att få icke-engagerade konsumenter att läsa boken och reflektera över sina rättigheter och skyldigheter som konsumenter.

Karin M. Ekström är professor i företagsekonomi, inriktning marknadsföring vid Högskolan i Borås.

– Publ. i Respons 4/2012

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet