Föregående

nummer

Fredag 20 oktober 2017

5/2015

Tema: Östeuropeiska filmskapare granskar den epok och det arv som kommunismen lämnat efter sig sedan fallet för 25 år sedan.
Ekonomi
Michael J. Sandel
Vad som inte kan köpas för pengar
Marknadens moraliska gränser
Daidalos | 247 s | Isbn 9789171734433
Recensent: Karl Wennberg
Marknadsvärden letar sig in i hela tillvaron

En viktig poäng i boken är att skilja mellan marknaden som system för att producera varor och tjänster och ett marknadssamhälle i vilket marknadsvärden letar sig in i samtliga livsområden. Men diskussionen om vilka alternativen till marknadslösningar är hade behövt utvecklas och tesen att marknaden undergräver demokratin är svagt underbyggd.

Den kände filosofiprofessorn Michael J. Sandels senaste bok är en kritisk genomgång av marknadsekonomin i dag och dess sätt att fungera i det moderna – främst amerikanska – samhället. Sandel, vars introduktion till moralfilosofi är en av de mest populära grundkurserna vid Harvarduniversitetet och vars föreläsningar har mer än sex miljoner tittare på YouTube, blandar filosofens ifrågasättande med ett populärvetenskapligt patos som gör boken lättillgänglig. Den är även fylld av anekdoter som de flesta kan ta till sig och nicka igenkännande till.

Sandel presenterar en lång rad argument och exempel för att beskriva framväxten av det han kallar ”marknadssamhället”. En viktig poäng i boken är skillnaden mellan marknadsekonomin som ekonomiskt-politiskt system för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster, och Sandels marknadssamhälle, definierat som ”en livsform där marknadsvärden letar sig in i alla delar av den mänskliga tillvaron”. Det är kanske i diskussionen kring detta marknadssamhälle som bokens största förtjänst ligger, i tesen att de utilitaristiska värden som marknadsliberala lösningar bygger på är långtifrån värdeneutrala. Att maximera nyttan för samtliga deltagare i en transaktion, samtliga medborgare, eller samtliga människor på jordklotet, är, som Sandel påpekar, i sig ett värdeladdat ställningstagande. Ställningstagandet bygger också på antaganden som att alla inblandade i en transaktion exakt vet vad som innebär mest nytta för dem, både nu och i framtiden. Beteendeekonomer och psykologer har visat att sådana ställningstaganden skiftar mycket över en persons livsbana och även beror på hur olika val framställs.

Sandel är dock långtifrån den första som påpekat detta. Om vi begränsar diskussionen till den moralfilosofiska sfären har till exempel religionsfilosofen Alasdair MacIntyre och lingvisten Noam Chomsky länge argumenterat för att marknadsekonomin bygger på värden som inte är etiskt försvarbara och omöjliggör individuell moralisk utveckling. Andra författare, som ekonomiprofessorn Deirdre McCloskey, har mot detta argumenterat för att människors deltagande i marknadsekonomiska processer som köpare och säljare faktiskt kan hjälpa dem att utveckla etiska och moraliska principer. Hela denna diskurs ignoreras av Sandel som hellre lyfter fram splittrade exempel från verkligheten eller blandar vetenskapliga studier från olika fält för att argumentera för sin tes. Detta gör analysen tunn och boken hade tjänat på en mer djuplodande diskussion av moralfilosofiska principer.

Huvudtesen i Vad som inte kan köpas för pengar är att marknadskrafterna påstås ge upphov till två problem: ojämlikhet och korruption. Förklaringen till varför marknadskrafterna ofrånkomligen ökar ojämlikheten och korruptionen i moderna samhällen lyser dock med sin frånvaro i boken. Sandel argumenterar anekdotiskt att marknadsekonomin leder till korruption och ojämlikhet om inte bara varor och tjänster kan köpas av privatpersoner, utan även politiskt inflytande, rätten till sjukvård, en god utbildning och så vidare. Detta är dock frågor som inte har med marknadsekonomin i sig att göra utan i vilken grad lagstiftare är vaksamma mot uppkomsten av monopol och överdriven politisk lobbying, samt i vilken grad ett demokratiskt samhälle väljer att offentligt tillhandahålla grundläggande tjänster som till exempel sjukvård eller att låta medborgarna privat betala för detta. Den belästa läsaren kan dra paralleller till nyutkomna ekonomiska verk såsom Pikettys Kapitalet eller Chicago-ekonomen Luigi Zingales A Capitalism for the People som erbjuder mer utvecklade förklaringar för när, hur och varför en oreglerad marknadsekonomi kan leda till ökad ojämlikhet och i förlängningen också till ökad korruption.

Bokens brist på analys eller koppling till andra samhällsvetenskapliga förklaringar till varför marknadskrafterna ger upphov till dessa problem är inte i sig en anledning att avfärda Sandels teser som ointressanta – filosofens roll är ofta att peka på det outsagda och erbjuda alternativa begreppsapparater för att förstå och om möjligt även förändra vår samtid. Men det är märkligt att boken saknar jämförelser med andra rimliga alternativ till de marknadslösningar han kritiserar. Man kan givetvis ta till sig de exempel som ges på offentligt finansierade vårdköer kontra privat finansierade ”snabbköer” eller lågpristransportörer som låter flygplanspassagerare betala extra för att få gå på först. Men en diskussion huruvida det är moraliskt problematiskt att så sker bör rimligen beakta alternativen. Vi må skaka på huvudet åt marknadsekonomins avarter när vi ser Ryan Airs senaste reklamslogan eller sitter inträngda på någon lågprisresa söderut, men skulle man fråga de mindre bemedlade som numera kan unna sig en solresa varje år i och med lågprisbolagens inträde på den europeiska marknaden om det var bättre förr, skulle svaret bli ett annat.

Sandel hävdar kort och gott att det är ”för mycket marknad” i dagens samhälle och att det krävs en återgång eller förändring. Vad man saknar här från en författare som onekligen kan sin idéhistoria är ett filosofiskt-politiskt alternativ. Historien har presenterat ett antal alternativ till marknadslösningar för att effektivt organisera produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. De alternativ som provats genom historien har otvivelaktigt gett upphov till långt värre korruption och större ojämlikhet än moderna marknadsekonomier. Bör vi till exempel använda oss av mer samhällelig organisering av ekonomin eller ska vi använda oss av klansamhället och dess informella transaktioner som bygger på ömsesidigt förtroende och förhandling snarare än pris för att distribuera varor och tjänster? Nobelpristagaren Oliver Williamson såväl som den svenska företagsekonomen Nils Brunsson och hans kollegor har ypperligt beskrivit de för- och nackdelar dessa två sätt att organisera ekonomin har jämfört med marknaden, och risken för korruption och ojämlikhet får rimligtvis ses som minst lika stora i samhällen där staten eller klansamhället är förhärskande.

Låt oss återgå till frågan om ”marknadssamhället” som Sandel hävdar kan ha ett negativt inflytande på den konstitutionella demokratin. Boken bekräftar att inget annat samhällssystem för produktion och distribution av varor och tjänster har kunnat skapa samma välstånd som marknadsekonomin, men underlåter att diskutera dess koppling till demokrati. Det är välbekant i ekonomisk-historisk forskning att framväxten av marknadsekonomin är tämligen starkt förknippad med demokratisk utveckling. Framväxten av fria marknader brukar i allmänhet även främja demokratisk utveckling, eftersom marknadsekonomi kräver att staten skyddar individers äganderätter. Detta skapar en sfär av autonomi för individer som även brukar leda till krav på pressfrihet, avskaffande av skråväsenden och politisk korruption etcetera. Ett vanligt historiskt exempel som brukar framhållas är skillnaden i ekonomisk-politisk utveckling mellan de europiska länder där bönder var livegna (till exempel Ryssland) och de länder där bönderna var självägande (till exempel Sverige). En kritisk diskussion av denna litteratur hade kunnat ge mer underbyggnad åt tesen att marknadssamhället har ett negativt inflytande på demokrati. Argumentationen är snarare osammanhängande och anekdotisk än konsekvent och sammanhållet filosofisk.

Sandel gör också en del märkliga hopp när han försöker koppla sin kritik av marknadssamhället till en kritik av det politiska systemet och den politiska diskursen i USA. Han hävdar att marknadssamhället gör den politiska diskursen alltmer värdeneutral, där moraliska och andliga övertygelser trängs ut ur politiken. Från en skandinavisk synvinkel framstår denna tes som tämligen barock eftersom både moralfrågor och religiösa frågor åtnjuter ett betydligt större rum i den amerikanska politiken än i Skandinavien. Är det verkligen marknadssamhället som gör att den skandinaviska politiska diskussionen domineras av frågor som inte är strikt moraliska eller religiösa?

Först när Sandel rör sig från samhällssfären till den mellanmänskliga sfären håller de filosofiska argumenten väl ihop. Sandel kritiserar utbytet av gåvor och den utilitaristiska tanken att gåvogivandet syftar till att maximera nyttan hos mottagaren. För oss som ofta har funderat på vad som kan vara den lämpligaste presenten i ett eller annat sammanhang – eller funnit sig stående med en gåva man inte egentligen önskar men ändå blivit glad för gesten – är detta givetvis ett trovärdigt argument.

Överlag är bokens exempel hämtade nästan uteslutande från USA, som ofta är fallet bland amerikanska akademiker. Tyvärr känns även språket i den svenska översättningen aningen ”svengelskt”, vilket drar ner helhetsintrycket. För att bredda bokens målgrupp hade det inte skadat om det svenska förlaget lagt litet mer möda på översättningen.

Bokens behållning ligger i det enkla, men tydliga argumentet att de utilitaristiska värden som marknadsliberala lösningar oftast bygger på inte är värdeneutrala. För den som eftersöker ett ifrågasättande filosofiskt perspektiv på värdet av olika transaktioner och intressanta exempel och tankeövningar, erbjuder Sandels verk trots allt givande läsning.

Karl Wennberg är professor vid Handelshögskolan och Institutet för analytisk sociologi (IAS).

 

– Publ. i Respons 5/2015

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet