Politik & samhälle

Militären förändras men officeren tycks statisk

Officeren, staten och samhället – Ett professionsperspektiv
Sofia K. Ledberg

Nordic Academic Press
241 sidor
ISBN 9789188661715

| Respons 3/2019 | Låst recension | 9 min läsning

Sofia K. Ledberg undersöker hur förändrade relationer mellan den militära organisationen, staten och samhället påverkar officersprofessionen. Hon är initierad, men ibland kroknar man som läsare inför vad som ter sig som en evighetslång forskningsöversikt. Ledberg har dock identifierat en rad viktiga frågor som dagens svenska officerskår måste diskutera.

I Försvarsmaktens kampanj från hösten 2018 lyder budskapet: ”Vi låter Sverige vara i fred. Så att livet kan fortsätta som vanligt.” Kampanjen fångar många av de utmaningar som dagens militär står inför i en förändrad omvärld. Efter den allmänna värnpliktens avskaffande och försvarets kraftiga nedrustning har den civila förståelsen och sympatin för det militära uppdraget minskat. Förtroendet för försvarsmakten har (den senaste mätningen 2017 undantagen) fallit stadigt sedan 1990-talet. Militären uppfattas i ökande grad som otydlig, osynlig och ointressant. Om dessa och andra problem handlar Sofia K. Ledbergs bok Officeren, staten och samhället, där syftet är att ur ett professionsperspektiv undersöka hur förändrade relationer mellan den militära organisationen, staten och samhället i dagens moderna demokratier – särskilt Sverige – påverkar officersprofessionen. I centrum står hur förändrade hotbilder, uppgifter och värderingar ställer nya krav på officerskårens expertis, etik, ansvar, förtroende, representativitet, neutralitet, värderingar och samhällsförankring. För att illustrera dynamiken mellan militären och omvärlden använder Ledberg krigsteoretikern Carl von Clausewitz klassiska treenighetsmodell om relationen mellan regeringen, fältherren/armén och folket. Översatt till studiens objekt blir det ”en dynamisk triangel” med staten, militären och samhället i de tre hörnen och officersprofessionen i triangelns mitt. Militären ses i enlighet med Samuel Huntingtons definition som både en byråkrati och en profession; den militära organisationen är en myndighet inom vilken officersprofessionen verkar (men ganska ofta går i otakt med).

Publ. i Respons 3/2019
TEMA | Versaillesfreden 100 år
Relaterat
Debatt

Det var avstegen från neutraliteten som höll Sverige utanför kriget

Alf W. Johansson hävdar i Respons 1/2014 att neutraliteten var ett viktigt instrument för att stå emot tyska krav. Men när samlingsregeringens imperativ att hålla landet utanför kriget kom i...


Lina Sturfelt

Lina Sturfelt är fil. dr i historia och lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  2. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  3. Utbildning
    Problem i dagens skola har äldre rötter än postmodernismen
    Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar & Ingrid Wållgren (red.)
  4. Utbildning
    Tesdrivande om det svenska kunskapsfallet
    De svenska skolreformerna 1962–1985 och personerna bakom dem Inger Enkvist