Politik & samhälle

Östeuropeiskt perspektiv på krisen inom EU

Efter Europa
Ivan Krastev

Daidalos (Översättning Henrik Gundenäs)
176 sidor
ISBN 9789171735331

| Respons 2/2018 | 3 min läsning

Åtskilligt i Ivan Krastevs bok är välbekant från de senaste årens internationella diskussion om EU. Den stora behållningen ligger i att Krastev, som är född i Bulgarien, för in ett östeuropeiskt perspektiv i diskussionen och påminner om de historiska erfarenheter som bidragit till mentaliteten i dag.

Statsvetaren Ivan Krastev föddes 1965 i Bulgarien och är verksam vid Centre for Liberal Strategies i Sofia och Institute for Human Sciences i Wien. Foto: Globsec / Daidalos.

Man säger ofta att en bok är tankeväckande och menar kanske inte så mycket med det, men Ivan Krastevs Efter Europa är exakt det: den väcker tankar hos läsaren utan att föra dem mot substantiella slutsatser. Den är en betraktelse över EU:s tillstånd i dag och en sondering av möjligheten att unionen desintegrerar. Krastev tror inte att samarbetet kommer att försvinna, men väl ”drömmen om ett fritt och enat Europa”. Vad han inte övertygar om är att det senare nödvändigtvis är en katastrof. Det som han lyfter fram som EU:s centrala landvinningar, den fria rörligheten för människor och EU-domstolen, är sannerligen inte okomplicerade, inte heller hans uppfattning att Europa måste öppna sina gränser för att säkerställa sitt välstånd. Det beror ju i hög grad på om invandringen svarar mot arbetsmarknadens behov.

En del teman i boken är välbekanta, såsom nationalismens och nationalstatens återkomst, klyftan mellan rörliga eliter och rotfasta befolkningar samt invandringens betydelse för den politiska utvecklingen. Krastev menar rentav att migrationen har större betydelse för EU:s kris än euron och demokratiunderskottet. I några aspekter har utvecklingen sprungit förbi boken, som kom ut 2017, och kanske borde den ha uppdaterats för den svenska översättningen. Om det blir en desintegration av EU, hävdar Krastev, kommer den inte att bero på upplösning i periferin, utan på uppror i Tyskland och Frankrike. Ett sådant har ju redan börjat ta form 2018 med genombrottet för AfD i Tyskland.

En stor utomeuropeisk invandring till dessa länder upplevs lätt som ett existentiellt hot, eftersom man redan uppfattar sin etniska kärna som försvagad.

Den stora behållningen av boken är att Krastev, född i Bulgarien, för in ett östeuropeiskt perspektiv på EU:s kris, vilket borde kunna bidra till att nyansera bilden av Östeuropa, om inte av dagens tillstånd så av den historiska bakgrunden till det. Östeuropéerna har erfarenheter av mångkulturella samhällen på ett sätt som man inte har i Väst och vet en hel del om deras mörka sidor, påpekar Krastev, och internationalism är där framför allt förknippad med kommunismen. När man diskuterar motståndet mot utomeuropeisk invandring i Öst, är det viktigt att komma ihåg att man där har en erfarenhet av rörlighet som vi inte haft på länge i Väst, nämligen att de produktiva skikten i länderna försvinner och därmed också den kraft som skulle kunna förändra samhällena. Krastev anför sitt eget land som exempel. Bulgarien har sju miljoner invånare, men två miljoner bor utanför landet. Det som började som en demokratisk revolution har utvecklats till en demografisk kontrarevolution, som det heter. Alla med framtidsutsikter vill därifrån i stället för att försöka förändra samhället. En stor utomeuropeisk invandring till dessa länder upplevs lätt som ett existentiellt hot, eftersom man redan uppfattar sin etniska kärna som försvagad. 

I Sverige jublas det om välutbildade människor kommer som flyktingar och migranter, utan att det ägnas en tanke åt att de kanske på sikt skulle behövas i sina ursprungsländer. Det är väl noga besett en form av välfärdsnationalism.

Publ. i Respons 2/2018
TEMA | Att tala med förhistorien

Kay Glans

Kay Glans är chefredaktör för Respons. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  2. Utbildning
    Problem i dagens skola har äldre rötter än postmodernismen
    Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar & Ingrid Wållgren (red.)
  3. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  4. Utbildning
    Tesdrivande om det svenska kunskapsfallet
    De svenska skolreformerna 1962–1985 och personerna bakom dem Inger Enkvist