Föregående

nummer

Fredag 18 augusti 2017

4/2015

Tema: Nationen & Nationalstaten, i en tid då många sluter upp kring nationalstaten och understryker nationella skiljaktigheter.
Historia
Björn Cederberg
Turistens blick
Nedslag i resandets historia
Historiska media | 254 s | Isbn 9789175452616
Recensent: Anna Jörngården
Roande men utan komplexitet

Det faller sig så att jag läser Björn Cederbergs Turistens blick – Nedslag i resandets historia medan jag sitter på olika flygplatser och flygplan på resa mellan Stockholm, London och Berlin. Eftersom det är mitten av juli är det ett alldeles särskilt intensivt myller av människor som passerar förbi. Men inga affärsresenärer så långt ögat kan nå. Inga kostymer och laptops – i stället shorts och flipflops. Det är turismens högsäsong, och i de brottstycken av samtal jag hör jämför man upplevelser av olika resmål och delar restaurangtips. Turismen är i dag en miljardindustri som de allra flesta i vår del av världen ägnar sig åt ibland och i mina olika läsfåtöljer befinner jag mig i dess mitt – alltså ett utmärkt tillfälle till fördjupning i detta fenomens historia.

Cederberg följer turismens historia från dess begynnelse i det sena 1600-talets Grand Tours, då överklassens unga män reste i Europa för att bibringa sig kulturell bildning, till nutidens drömmar om rymdturism. Resandet som från början är oerhört långsamt, strapatsrikt och dyrt transformeras av olika transportrevolutioner. Det är framför allt järnvägen som på 1800-talet gör resandet både radikalt mycket snabbare och tillgängligt för fler, en utveckling som på 1900-talet följs av bilismens och flygtrafikens utveckling.

Samtidigt sker kulturella skiften i synen på turismens mening och syfte. Medan den tidiga turismen hade som uttalat mål att göra resenären mer kultiverad – framför allt genom att möta antikens och konstens Italien – flyttas fokus alltmer mot sensuell njutning och avslappning. Detta har inte minst att göra med att 1900-talsturismen vävs samman med det nya begreppet semester och därmed ställs i motsats till organiserat arbete. Betald ledighet är en förutsättning för turismens utveckling till massrörelse, vilket i sin tur gör att den inriktas mot att fylla andra behov som alla karakteriseras av brottet från vardagen.

Som titeln anger har Cederberg valt att närma sig dessa komplexa skeenden genom det han kallar ”nedslag i resandets historia”. Vad detta innebär är att boken till största delen består av återberättade reseskildringar, som den skotske adelsmannen James Boswells om sin tre år långa rundresa i Europa på 1760-talet, Goethes Italienresa på 1780-talet, Erik Gustaf Geijers Londonresa 1809 och Fredrika Bremers resa till Grekland via diverse resmål 1856–61. Det är ett angreppssätt med för- och nackdelar. De resande författarna berättar intressant om sina upplevelser, och Cederberg tar väl vara på deras fascinerande anekdoter. Carl Moreck levandegör dekadensen i Berlin på 30-talet då kokain snöade från nattklubbens tak, och journalisten Rosie Waldecks skildringar av hur engelska diplomater, tyska nazister och judar tumlade om varandra i den märkligt artificiella miljön på att lyxhotell i Bukarest 1940, utgör ett ovanligt krigsvittnesmål. (Om den senare måste dock tilläggas att det knappast handlar om turism, en glidning som gäller fler av bokens avsnitt.) Andra nedslag är mindre lyckade. Jag hade gärna varit utan den långa återberättelsen av Lasse Åbergs film ”Sällskapsresan”, och även författarens egna reseanekdoter blir ofta mest hängande i luften, med oklar relevans.

Ett större problem med att boken så tätt följer olika individers upplevelser är att den bara nuddar med mycket lätt hand vid de djupgående kulturella, sociala, ekonomiska och politiska omvandlingar och maktförhållanden som å ena sidan skapar turismen och å andra sidan görs synliga av den. The Tourist Gaze är också titeln på en bok av sociologen John Urry (1990), en av turismforskningens allra största studier. Detta inflytelserika verk behandlar just den historiska konstruktionen av en turistisk erfarenhet, vilken både formar de resmål vi söker oss till och det sätt vi upplever dessa destinationer. Eftersom Urry inte nämns i Turistens blick kan jag bara sluta mig till att valet av samma titel är oavsiktligt, men den inger förväntningar på en problematiserande diskussion om turismens kodifiering av upplevelser av det ”annorlunda” i relation till frågor om makt, klass och konsumtion. Cederberg har också gott om intressant material för en sådan, som Bremers oro för att Aten håller på att bli alltför västerländskt, och C.J.L. Almqvists ord om sitt sökande efter autenticitet i Paris 1840. ”Vill inte för tolvhundranittionde gången återupprepa vad som hela verlden vet och sett, en dum tourist”, skriver han, och sätter därmed fingret på en av turismens djupgående motsägelser.

Ambitionen till ett kritiskt perspektiv stannar dock oftast vid några svepande, allmängiltiga reflektioner. I avsnitten om den klassiska reseguiden Baedeker och om framväxten av resebyrån Thomas Cook kommer Cederberg närmare turismens inneboende spänning mellan skapandet av tillrättalagda världar och längtan efter unika upplevelser, men även där utan att ta chansen att i särskilt hög grad fördjupa diskussionen.

Urrys så närvarande frånvaro och en kompletterande blick i litteraturlistan ger en nyckel till problemet. Cederberg har valt att i mycket begränsad mån konsultera litteratur som behandlar övergripande frågor om turism som socialt fenomen och praktik, och de titlar som listas är endast i undantagsfall nyare än från 80-talet. Turistens blick är ingen akademisk bok och lyder därmed inte under kravet att vara vetenskapligt à jour, men en grund i det högintressanta forskningsfältet om turism hade utan att tynga framställningen kunnat inspirera till skarpare observationer och djärvare resonemang.

Sammanfattningsvis ger Turistens blick inte särskilt mycket till den läsare som intresserar sig för turismens historia och dess komplexiteter, men ger många underhållande och levande inblickar i enskilda personers reseupplevelser genom tiderna.

Anna Jörngården är litteraturvetare vid Stockholms universitet och University of London.

– Publ. i Respons 4/2015

FÖLJANDE

nummer

DET ÄR DUMT ATT VETA FÖR LITE

I Respons behandlas all viktig facklitteratur på svenska inom humaniora och samhällsvetenskap av recensenter med specialkunskaper i ämnet. I en tid då den fördjupande diskussionen av facklitteraturen tappar mark i offentligheten vill Respons visa hur viktig recensionen är för kunskapsspridningen, kulturen och den allmänna opinionen. Chefredaktör för Respons är Kay Glans.

”Respons behövs” Kaj Schueler, SvD
”… den utmärkta tidskriften Respons” Björn Wiman, DN Kultur
”Recensionerna överträffar vida de som vanligtvis går att läsa i dagstidningarna.” Aftonbladet