Ekonomi

Skattereformer har gynnat de förmögna

Jakten på den försvunna skatten – Så blev Sverige ett skatteparadis för de rika
Erik Sandberg

Ordfront
186 sidor
ISBN 9789170379529

| Respons 3/2017 | Låst recension | 8 min läsning

Erik Sandberg hävdar att skattereformerna under de senaste 30 åren har gynnat de förmögna och att denna förändring har skett i det tysta. Det gäller framför allt kapitalinkomster, som är svåra att beskatta i en öppen ekonomi. Att beteckna Sverige som ett skatteparadis ter sig dock som effektsökeri. Sverige är fortfarande, hur man än vrider och vänder på det, ett högskatteland.

Om vi går 30 år tillbaka i tiden, till tiden före ”århundradets skattereform”, såg det svenska skattesystemet fundamentalt annorlunda ut. Och det gjorde så klart också samhället i stort. Grundregeln var att arbetsinkomster och kapitalinkomster slogs ihop och beskattades enligt en skatteskala, där marginalskatten, alltså skatten på den sist intjänade kronan, kraftigt ökade med inkomsten. 1980-talets skattesystem innebar därför att drivkrafterna att arbeta och spara i mångas ögon var alltför låga. Företagsbeskattningen präglades av en hög bolagsskattestats, men också goda möjligheter för företagen att sänka skatten genom att hålla kvar vinstmedel i företagen. Bland såväl ekonomer som politiker av olika kulörer fanns en uppfattning att det rådande skattesystemet var samhällsekonomiskt ineffektivt.


Håkan Selin

Håkan Selin är docent i nationalekonomi. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Utbildning
    Problem i dagens skola har äldre rötter än postmodernismen
    Kunskapssynen och pedagogiken – Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar & Ingrid Wållgren (red.)
  2. Utbildning
    Tesdrivande om det svenska kunskapsfallet
    De svenska skolreformerna 1962–1985 och personerna bakom dem Inger Enkvist
  3. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson