Vem är Gud och hur handlar han i världen?

Ett av Ulf Jonssons skäl att presentera fundamentalteologin är att den är marginaliserad i Sverige. Han är väl lämpad för uppdraget, men hans referenser är överväldigande manliga och det medför en risk att presentationen av konceptet fundamentalteologi inte blir rättvisande. Man saknar också en kritisk analys av vad fundamentalteologin har att erbjuda i vår tid.

Det kan sägas med en gång: Ulf Jonssons religionsfilosofiska bok om några av fundamentalteologins frågor är synnerligen välskriven, pedagogisk och fascinerande. Det gäller både för dem som inget vet om området och för dem som är mer bevandrade i teologisk historia, dogmatik och religionsfilosofi. Jag hoppas att Jonssons bok tas in som kurslitteratur i teologi och religionsvetenskap och även i filosofi och idéhistoria. Det band som här recenseras är det första och handlar om naturlig teologi. Det andra bandet är ännu inte utgivet.

Ett av Jonssons skäl för att presentera fundamentalteologin är att den är marginaliserad i Sverige, trots att ämnet är väl etablerat internationellt. Det har sina förklaringar, men Jonsson fördjupar sig inte i detta. I korthet handlar det bland annat om hur ämnet teologi och religionsvetenskap har uppfattats i förhållande till en specifik, sekulär förståelse i svensk kontext. Frånvaron av själva begreppet fundamentalteologi innebär dock inte att områdets frågor har saknats. Jonsson nämner Anders Jeffners forskning som exempel på det.

Bokens två huvudsakliga kapitel behandlar frågorna om vem Gud är – eller rättare sagt vilka anspråk teologer gör för att säga något om vem de tror att Gud är – samt hur Gud handlar i världen. Någon läsare av denna recension kanske undrar varför vuxna människor ska ägna tid åt sådant i vår moderna sekulära tid. Det är väl på sin höjd endast intressant för nördar eller extremt religiösa? I så fall har man misstagit sig om frågornas relevans. Teorier om Gud och tron säger nämligen också något om människan, om hur världen kan uppfattas och vad kunskap är. Redan under den kristna kyrkans första tid ägnade sig apologeter åt att försöka visa den kristna trons hållbarhet. Därigenom skärptes metoderna för kunskapsprövning under inflytande inte minst från antikens filosofer.

Varifrån kommer tron på Gud eller tron på något över huvud taget? Den naturliga teologin beskriver sådana frågor som det som går före tron (praeambula fidei). Frågeställningen känns igen hos antikens filosofer, de första kristna apologeterna samt hos filosofer som Descartes, Spinoza och Leibniz. Insikten om att veta något redan innan man vet vad man vet, har varit angelägen att systematisera för att förstå eller teoretisera om hur verkligheten är beskaffad – ytterst vad vi menar med Gud och kunskap.

Insikten om att veta något redan innan man vet vad man vet, har varit angelägen att systematisera för att förstå eller teoretisera om hur verkligheten är beskaffad – ytterst vad vi menar med Gud och kunskap.

Jag nämnde inledningsvis att ett syfte för Jonsson är att presentera fundamentalteologins område på svenska. De frågor som behandlas är förstås inte nya för svenska teologer, åtminstone inte för systematiska teologer, utan det är konceptet som är angeläget för Jonsson att etablera. Det genomför Jonsson inte minst genom den generösa notapparaten, som är så rik och genomarbetad att den kan läsas som en separat bok i boken. Jonsson är sedan många år en erkänd religionsfilosof som är väl inläst även på den svenska teologin. Genom dessa kunskaper kartlägger han fundamentalteologisk forskning även i Sverige med referenser till ett flertal svenska teologer. Uppgiften passar Jonsson väl, ity han disputerade i religionsfilosofi med en avhandling om fundamentalistiska argument om kunskapsteori. I dag är han professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, verksam som jesuitpater och chefredaktör för den katolska teologiska tidskriften Signum.

En iakttagelse när det gäller de referenser som Jonsson förhåller sig till är att vissa moderna teologiska positioner helt saknas (men de kommer kanske i andra delen). Dit hör olika variationer av feministteologi, men också politiska teologier med fundamentalteologiska ambitioner. Jonssons urval medför att referenserna blir överväldigande manliga, vilket är begripligt när det gäller det historiska materialet, men mindre förståeligt när det gäller modern tid. Jag är ingen försvarare av kvoteringssystem där ”varannan damernas” ska gälla som princip, men genom det urval av referenser som Jonsson gör är det vissa argument och röster som inte framträder. Risken med urvalet kan då bli att presentationen av konceptet, det vill säga Jonssons huvudärende, inte blir tillräckligt rättvisande. Mot bakgrund av Jonssons ambition att kartlägga och etablera fundamentalteologin hoppas jag därför på en större bredd bland referenserna i band två. Kanske det är utanför Jonssons intresse, men en fråga jag själv gärna skulle vilja ha belyst är den materiella teologins styrkor och brister i förhållande till den naturliga teologin, via exempelvis feminist- och queerteologer. Men det kanske enligt Jonsson är ett ämne för en annan bok?

Likaså saknar jag en kritisk analys om fundamentalteologin har något alls att bidra med i vår tid, exempelvis i kapitlet ”Hur handlar Gud i världen?”. Jag delar Jonssons uppfattning att den har det, men på vilka sätt? Jonsson uppehåller sig vid flera intressanta metafysiska frågor, men tar i mindre grad teorierna ut ur rummet, det vill säga med frågor om vilka implikationer argumenten har för etiken eller politiken. Indirekt implicerar Jonsson det konkreta livets så kallade verklighet som en självklar utgångspunkt: ”Kanske inställer sig frågan [om tillvarons begriplighet] först när vi konfronteras med erfarenheten att något som är mycket viktigt för oss inte längre kan tas för givet.” Betyder det i förlängningen att den paradox vi erfar i samtiden – mellan en alltför stor självupptagenhet och en nästintill självutplånande kritik av exempelvis den biologiska människan (min samtidstolkning) – skulle kunna förändras om fundamentalteologins frågor ställdes av fler på allvar – det vill säga de frågor som handlar om vad en människa är, vem hon är i relation till Gud och sin egen kunskap? Jag menar inte att metafysikens eller teologins existensberättigande handlar om att tjäna vissa syften för att exempelvis förbättra världen. Dessa är meningsfulla i egen rätt, men med sina frågor kan den påverka etiken och politiken. Jonssons text inbjuder till sådana funderingar, men det är kanske orättvist att recensera sådant som inte är skrivet.

I det avslutande kapitlet presenterar Jonsson spörsmålet om den fördolde och uppenbarade guden. Frågan är genomgående i den kristna teologin genom Augustinus, Thomas av Aquino, Martin Luther med flera. Den berör trons yttersta fråga: att erkännandet av Gud vilar på tillit och inte på bevis. Luther, som Jonsson inte refererar till (däremot till lutherska teologer), menar att den fördolde guden (deus absconditus) visar sig genom sin skapelse. Detta går dock inte att förstå utanför tron, men genom tron blir det uppenbarade synligt i allt det som omger oss: människor, träd, stenar, vatten, hus, böcker etcetera. I etiken grundläggs genom denna idé en viss förståelse om människovärde som kan utgöra kritik mot en nyttomaximering av människovärdesprincipen (jämför exempelvis kritiken från Reinhold Niebuhr). Den norske religionsfilosofen Marius Timmann Mjaaland fördjupar diskussionen om den fördolde guden och idéns influenser på moderniteten i The Hidden God – Luther, Philosophy, and Political Theology (2015).

Jonssons bok väcker engagemang och är en pedagogisk introduktion till fundamentalteologin. Han lyckas väl med att beskriva begreppets relevans för filosofiska och teologiska gudsföreställningar och kunskapsteorier. Det är som sagt en introduktion han har skrivit, så vissa av mina kommentarer i recensionen hör kanske till fördjupningen. Jonsson berör frågornas relevans även i förhållande till samtida naturvetenskaplig och neurofysiologisk forskning, där de metafysiska frågorna hittar beröringspunkter. Om jag ska sia om framtiden så ser jag flera områden där fundamentalteologin kan bidra med perspektiv: AI och avancerad teknologisk utveckling, genmanipulation och klimatfrågor för att ta några exempel som handlar om livets villkor och vilka vi är som varelser. Även om kunskaperna om världen och teknologiska finesser har förändrat villkoren väsentligt, lever vi fortfarande med samma frågor som antikens filosofer ställde: vad är kunskap, finns Gud, vem är jag och vad är meningen med det hela.