Politik & samhälle

Ytskiktet av ett omvälvande förlopp

Världen sedan 1989
Annika Ström Melin

Natur & Kultur
231 sidor
ISBN 9789127163843

| Respons 6/2019 | 5 min läsning

För Annika Ström Melin är murens fall den 9 november 1989 en självklar början på berättelsen om vår tid. Hon menar att mycket har blivit bättre under de gångna trettio åren, men att optimismen från 1989 trots det nu är som bortblåst. Världen verkar vara på väg åt fel håll. Ström Melin målar med bred pensel, journalistiskt och rappt, och skildringen ligger med sitt fokus på det politiska ytskiktet nära traditionella mediers utrikesreportage.

För några decennier sedan använde samtidshistoriska studier vanligtvis 1945 som startpunkt. En ny era började med krigsslutet, ändrade historiens färdriktning och lade grunden för utvecklingen årtionden framöver. Årtalet utgör fortfarande en brytpunkt på 1900-talets tidsaxel, men för att förstå tiden vi lever i fungerar numera 1989 som utgångsläge. Andra världskrigets slut och efterföljande motsättningar mellan Öst och Väst skrivs in i historien som en epok mindre angelägen för att begripliggöra vad som händer i dag. Murens fall och kommunismens kollaps betyder däremot mental omstart, inte minst i Västvärlden.

För Annika Ström Melin är händelsen i Berlin den nionde november en självklar början på berättelsen om vår tid. Mycket som inträffat under de senaste trettio åren är med och Melin målar med bred pensel, rappt och journalistiskt, kunnigt och påläst. Tematiskt är spektrumet brett: aids, nationalism, metoo, terrorism, global uppvärmning, kapitalism, flyktingar och så vidare. Hon navigerar i den nära historien med årtal och händelser som terrorattacken 2001, invasionen av Irak 2003, finanskrisen 2008 och den arabiska våren 2011.

Andra världskrigets slut och efterföljande motsättningar mellan Öst och Väst skrivs in i historien som en epok mindre angelägen för att begripliggöra vad som händer i dag. Murens fall och kommunismens kollaps betyder däremot mental omstart, inte minst i Västvärlden.

Några perspektiv är välkända, andra mer eller mindre bortglömda, som Margaret Thatchers tal inför FN:s generalförsamling den åttonde november 1989, dagen innan muren faller. Hon talar om att friheten är på frammarsch i Europa, men ägnar en stor del av anförandet åt miljön. Hon konstaterar att jordens klimat förvisso har ändrats förut, men att det sker något nytt och skrämmande i och med att mängden av koldioxid ökar drastiskt och når atmosfären. Samtidigt varnar hon för den fortgående skövlingen av tropisk skog som har en unik förmåga att ta upp koldioxid och uppmanar FN att anta en internationell klimatkonvention. Den brittiska premiärministern är således tidigt ute.

Boken innehåller även tidsfärg som i beskrivningen av de första IT-visionärerna, en sorts rebeller klädda i sneakers, jeans och fleecetröjor. Med klädvalet markerar de avstånd till slips- och kostymvärlden och lanserar en mer fri och avslappnad företagskultur. Utdrag av en dåtida intervju med Lars Werner, Vänsterpartiet kommunisternas ordförande, har högt underhållningsvärde. Några journalister har grävt fram gratulationstelegram som Werner skickade till Rumäniens och Östtysklands ledare strax före murens fall. Hans undanglidande förklaringar till partiets kontakter med diktaturstater vittnar om en tid i förändringens tecken. Socialistiska kampparoller fungerar inte längre.

Ström Melin menar att oändligt mycket har blivit bättre de senaste trettio åren. Den extrema fattigdomen har minskat, vi har fått nya mediciner och smarta telefoner, den globala medelklassen växer och samkönade äktenskap tillåts i många länder. Listan kan göras lång. Samtidigt upplever hon att utvecklingen gått i baklås, att 1989 års optimism känns fjärran. Världen verkar vara på väg åt fel håll och färdriktningen svår att rubba. Bland annat vinner populismen terräng. Ungern var först med att öppna gränserna 1989 mot väst och nu fäller Viktor Orbán ned gränsbommarna.

Samtidigt betonar författaren betydelsen av internationellt samarbete. Händelseförloppet efter 1989 vittnar om att det behövs lösningar med transnationell räckvidd. Världen står inför stora utmaningar som kräver globala insatser. Ström Melin ser EU som världens enda någorlunda fungerande övernationella organisation. Men att överenskommelser på internationell nivå ofta är kraftlösa beror på att nationerna fortfarande utgör världsordningens fundament.

Det är som regel svårt att se vad som händer när det händer. Den nära historien är problematisk att bena ut för att begripliggöra varför vi står där vi står i dag. Mönster och utvecklingslinjer får oftast konturer först med facit i hand. Med andra ord krävs distans i tid. Ström Melin har givetvis en poäng i att vår tids stora frågor om bland annat migration, terrorism och klimat måste lösas på internationell nivå. Frågorna har dessutom blivit mer akuta under de senaste decennierna. Däremot är det mer osäkert i vilken utsträckning de kan sammankopplas med de dramatiska händelserna nionde november för trettio år sedan.

Vi som var med om de omvälvande händelserna novemberdagarna för tre decennier sedan, om än på distans, upplevde dem som helt epokgörande. Det som skulle vara evigt försvann som dagg i solen.

Vi som var med om de omvälvande händelserna novemberdagarna för tre decennier sedan, om än på distans, upplevde dem som helt epokgörande. Det som skulle vara evigt försvann som dagg i solen. Visst var förloppet också revolutionerande, eftersom kommunismen, den ena av de två världsförklaringar som fanns, upplöstes som koppar i salpetersyra. Men för att begripliggöra utvecklingen efter murens fall krävs en mer djuplodande analys av den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen.

I bokens fokus står det politiska ytskiktets händelseförlopp. Genren ligger nära traditionella mediers utrikespolitiska reportage, det vill säga den är mer redovisande och uppsummerande än analyserande. Och det är gott nog även om man kanske inte når några djupare insikter. För läsare som är förtrogna med närhistoriens händelseförlopp utgör boken en nyttig repetition. För den mindre insatte framstår den som en ingång till förståelse av den tid vi lever i.

Publ. i Respons 6/2019
I FOKUS | Integrationsdebatt

Kim Salomon

Kim Salomon är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Läs alla texter

Ur samma nummer

Mest lästa recensioner

  1. Historia
    Nazisternas försök att mobilisera islam
    Hakkorset och halvmånen Niclas Sennerteg
  2. Filosofi & psykologi
    Frälser de redan frälsta och irriterar de redan irriterade
    12 livsregler – Ett motgift mot kaos Jordan B. Peterson
  3. Ekonomi
    Ikea marknadsför det svenska folkhemmet
    Design by IKEA – A Cultural History Sara Kristoffersson
  4. Filosofi & psykologi
    En bok för alla som kantstötts av mätbarhetshysterin
    Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas herravälde Jonna Bornemark