Efter nära elva års utgivning tvingas Respons lägga ned. En dag som denna, när vi släcker lampan på redaktionen, kan man fundera över de stora kunskapsaktörernas prioriteringar. Hur tänker de sig att kunskapen som produceras vid de högre lärosätena bäst förvaltas?
Diplomatihistoriens ställning på svenska universitet är svag och därför är diplomatiska aktörers memoarer en viktig ingång till ämnet. Historikern Aryo Makko har gått igenom de senaste årens utgivning på området...
Klimatförändringen väcker frågor om vilka möjligheter vi egentligen har att gestalta en planetär verklighet bortom det mänskliga. I denna essä om ekokritisk film reflekterar Anna Sofia Rossholm över hur olika...
Kultursidorna har blivit alltmer ledarredaktionslika. Men i en värld av tydligt definierade åsiktskluster är deras historiska förmåga till problematisering och fördjupning viktigare än någonsin. Det menar Pelle Andersson i en...
I en rapport visar Anders Kärnä att andelen högutbildade administratörer vid våra högre lärosäten har blivit fler utan att forskarnas administrativa börda har minskat nämnvärt. Kan detta bero på att...
I en alltmer infekterad debatt om ljudboken som litterärt medium blir de ofta sammanblandade argumenten svåra att hålla isär. Jonas Ingvarsson ger sig på att bringa reda i debattens många...
Det är svårt att nagla fast den franske författaren och filosofen Georges Bataille (1897–1962) och hans skrivande vid en viss position. Hans arbeten om materialism, slöseri, onytta och det heterogena...
I de översatta verken i volymen Walesiska sagor och dikter om Arthur tecknas en värld präglad av oreflekterad råhet. De höviska inslagen uppfattas mest som något som man måste riva...
Det europeiska perspektivet lockar inte längre humanister. Respons tidigare redaktör Johannes Heuman känner ett visst vemod över denna utveckling. Rysslands krig i Ukraina har väckt frågor om vad Europa står...
De senaste 20 årens forskning om samers historia och livsvillkor har präglats av postkolonial teoribildning med fokus på ojämlika maktrelationer, trauman och rasifiering och har vuxit fram i nära samspel...
Redan före pandemin var det uppenbart att staden var på väg in i en kris. Den hade blivit en stum projektion som återspeglade allt färre människors begär och önskningar om...
Historiker granskar sällan samtida fiktion med historiska teman, trots att sådana verk har en stor betydelse för människors uppfattning om det förflutna. I vår temasektion i detta nummer tar historikern...
Litteraturvetenskapen bör inkludera fler textgenrer och ägna mer intresse åt läsare som bara vill bli känslomässigt berörda, få distraktion eller helt enkelt lära sig något nytt. Det menar litteraturvetaren Merve...
I Respons får sakkunniga recensenter utrymme att utveckla sina redogörelser och synpunkter.
Lars Magnusson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och medlem i Kungl. Vetenskapsakademien. Han är mest känd för... Läs alla texter
Hanna Bornäs är legitimerad psykolog och doktorand i barn- och ungdomsvetenskap. Läs alla texter
Johannes Heuman är docent i historia, lektor vid högskolan i Jönköping och tidigare redaktör på Respons. Läs alla texter
Helena Granström är författare, fil. mag i teoretisk fysik och fil. lic i matematik, aktuell med romanen Königsberg (Kaunitz-Olsson). Läs alla texter
Sten Widmalm är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han medverkar regelbundet i svensk debatt i politik- och forskningsfrågor i... Läs alla texter
Johan Östling är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. I Respons... Läs alla texter
