Människooffer var viktiga i vikingatidens Norden

Vikingatiden var betydligt blodigare än vad som vanligtvis antas, menar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm.

Att höra smak och se ljud

Sinnena har alltid spelat en viktig roll för vetenskaplig innovation och ny teknik har inte gjort sinneskunskaperna obsoleta.

Vill verkligheten tala med oss?

Kvantmekaniken kullkastar vår intuitiva uppfattning om lokalitet och kausalitet. Upphovsmannen till teorin var atomfysikern Niels Bohr, nu ämne för en återutgiven biografi.

Scenkarriärer till priset av sexuell fångenskap

Ingela Tägils bok om kvinnliga aktriser kring sekelskiftet 1800 skildrar en hierarkisk värld i vilken kvinnor både beundrades och föraktades.

Från amningsplikt till hushållstjänster med RUT-avdrag

Föräldraidealens historia utspelar sig på en spelplan som ständigt ritats om. Maja Larssons bok är populärhistoria av bästa märke.

Snön i våra hjärtan

Sverker Sörlin har skrivit en smärtsamt vacker historia om vår gemensamma vintersorg och om snöns avgörande betydelse för människans fortlevnad.

Karismatiska auktoriteter formade Europa 

Ian Kershaw ger insiktsfulla porträtt av europeiska ledare men lyckas inte förmedla några allmängiltiga principer bakom maktutövning och auktoritet.

Det moderna historiemedvetandets eviga skugga

Peter Josephsons ovanligt stimulerande bok om historielöshetens skiftningar i tid och rum inbjuder till en fördjupad reflektion över vår inställning till det förflutna.

Landet som varken är lagom eller mellanmjölk

Katarina Barrling ifrågasätter idén om att Sverige är världens mest sekulariserade land i en perspektivrik och engagerande bok med alltför yvig begreppsanvändning.

Visar sida 1 av 10