Att höra smak och se ljud
Sinnena har alltid spelat en viktig roll för vetenskaplig innovation och ny teknik har inte gjort sinneskunskaperna obsoleta.
Myllrande mosaik där helheten försvinner
Olav Wiströms bok om fin de siècle ger en splittrad läsupplevelse trots författarens goda kännedom om perioden.
Ekonomisk kalkyl vägledde blomsterkungen
Lisbet Rausing visar hur Carl von Linné strävade efter att göra Sverige självförsörjande i efterdyningarna av stormaktstidens territoriella förluster.
Mediehistorisk arkeologi med vida användningsområden
Johan Klingborgs uppslagsrika kartläggning av filmmediets inverkan på 1930-talets litteratur ger ny innebörd åt kanoniserade författarskap.
Rusupplevelser som språkliggör människans psykiska lidande
Isabelle Ståhl har skrivit en medryckande och mångbottnad avhandling som ger betydelse åt Weimarrepublikens konstnärliga experimentalkultur.
Romersk retorik med kulturhistoriskt värde
De romerska historieskrivarna förhöll sig ofta fritt till sanningen. Magnus Wistrands nyöversatta tal hämtade ur deras efterlämnade verk ger dock inblickar i romersk mentalitet och kulturhistoria.
Matbordet som fönster till svensk historia
Richard Tellströms bok om svensk matkultur under 800 år erbjuder rika insikter i ett ämne som i hög grad har format oss och vår syn på oss själva.
Tjugotalets spegelbild inger hopp och förtvivlan
Historikerna Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon fångar dubbelheten i 1920-talet i en lärorik genomgång, men sätter punkt alldeles för snabbt.
»Det man vill ha är ju en förnimmelse av någonting som går utöver det vanliga«
Nu släpps det andra avsnittet av Responspodden, ett samtal om astronomen Bengt Gustafssons bok om beröringspunkterna mellan modernistisk konst och modern fysik.
Det datoriserade folkhemmet
Författarna ger en fin överblick över hur datorerna formade Välfärdssverige, men 1950- och 1960-talets satsningar förklarar inte Sveriges nuvarande ställning inom den globala IT-branschen.
Visar sida 2 av 10
